Och nu fick jag svar från Finansdepartementet:

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2015 att särskild löneskatt återinförs på löner och andra ersättningar för arbete till personer som har fyllt 65 år. Detta för att öka likformigheten i skattesystemet. Mer information om detta och andra förslag i budgetpropositionen finner du på vår hemsida.

Så här svarade jag :Ja, självklart så är det likformigt. Men vad finns det för vits med likformighet? Ska det inte hellre vara rättvist? S.k. platt skatt är likformig, men knappast rättvis? 
/Per Sundin

Arbetsgivaravgiften består i själva verket av flera olika avgifter som ger det grundläggande sociala försäkringsskyddet.

Ålderspensionsavgift						10,21 %
Efterlevandepensionsavgift						1,17 %
Sjukförsäkringsavgift						4,35 %
Arbetsskadeavgift						0,30 %
Föräldraförsäkringsavgift						2,60 %
Arbetsmarknadsavgift						2,91 %
Allmän löneavgift						9,88 %
Totalt arbetsgivaravgifter						31,42 %

Arbetsgivaravgiften är alltså ingen påhittad skatt på lönearbete utan en avgift som syftar till att täcka kostnader som vårt socialförsäkringssystem orsakar. Den s.k. allmänna löneavgiften är undantaget, en restpost som uppkommit när någon av de andra avgifterna sänkts och man har tillfört extra pengar till statskassan genom att behålla summan av avgifter konstant.

Arbetstagare som är äldre än 65 har alltid fått betala en lägre avgift utifrån antagandet att en äldre t.ex. har mindre sjukdagar än andra (låter konstigt men de som väljer att arbeta efter 65 är troligen betydligt friskare än genomsnittet innan 65), är ytterst sällan föräldrar eller arbetslösa. Det finns alltså goda skäl för att de som anställer pensionärer ska betala lägre arbetsgivaravgift. Så var det t.ex. under Göran Perssons tid då arbetsgivaravgiften för pensionärer var 6 % lägre än för övriga löntagare. Alliansregeringen har velat uppmuntra pensionärer att fortsätta arbeta och har ytterligare sänkt arbetsgivaravgiften för pensionärer till att omfatta endast ålderspensionsavgiften 10,21 %.

Den nya (S-MP)-regeringen har valt att jämställa pensionärernas avgifter med övriga arbetstagares. Det får betraktas som en straffskatt för de som har fräckheten att, trots att vi har kommit överens om att man ska sluta arbeta vid 65, ändå väljer att arbeta.

Man kan fundera över regeringens avsikt att öka antalet lärare. Det går givetvis inte att åstadkomma på något år om man vill anställa behöriga lärare.  Regeringen väljer alltså att straffa de kommuner som hellre anställer behöriga pensionärer än obehöriga ungdomar.

Antag att en pensionär har 35 000 i beskattningsbar månadsinkomst. Hans arbetsgivare betalar då idag 3600 i arbetsgivaravgift men efter årsskiftet 11000. Antag att denna pensionär samtidigt uppbär 25 000 i pension. Skattesänkningen för pensionärer omfattar 2015 endast de som har lägre inkomst än 1000 i månaden.  Men om den s.k. pensionärsskatten förvinner helt, vilket sägs vara avsikten (på obestämd tid!), skulle denna pensionärs skatt sänkas med 877 kr/ månad.

Om man jämför en arbetande pensionärs ekonomiska villkor kan man då påstå att den nuvarande regeringen är 8,5 ggr fientligare än den gamla regeringen?

Nu har den nya regeringen presenterat sin budget. Tyvärr kommer den ganska säkert att innebära att vi får färre riktiga arbeten och fler som istället för lön får bidrag.

Många inslag i budgeten är otroligt kortsiktiga, exempelvis nedanstående: Kristdemokraterna har lyckats få till stånd avdragsrätt för gåvor till välgörande ändamål, och ville nu ytterligare höja med tanke på den positiva effekt införandet gav.

Nu avser den rödgröna regeringen att avskaffa avdragsrätten.

Att den ideella sektorn genom avdragsrätten tillförs betydligt mer pengar än det kostar för statskassan är troligt, men inget som den nya regeringen bryr sig om att utreda. Bara det faktum att avdragsrätten gynnar de som ger stora belopp (max 6000 kr/ år som ger 1500 kr i avdrag), alltså de som har pengar, ger (S-MP)-regeringen nog motivation att slopa avdragsrätten. Eftersom de organisationer som stöds genom avdragsrätten får fem miljarder i statsstöd vore det naturligtvis logiskt att Magdalena Andersson drar in även det stödet.

Slopad avdragsrätt drabbar i första hand de som har det svårt i Sverige och utomlands, vilket förstärks av att regeringen överger 1 %-målet. Tro inte att det slår mot givarna, kniper det så minskar många helt enkelt sitt givande.

Per Sundin (KD)

Kyrkans tidning från 18 september handlar mycket om sverigedemokraternas ökande inflytande i svensk politik, även i kyrkopolitiken. På första sidan oroar deras framgångar både församlingar och ärkebiskop Jackelén. Båda ledarna + ett citat handlar om SD, på nyhetssidan kommenteras SD:s många motioner och inträde i kyrkomötets utskott, och på s 8-9 kommenterar representanter för kyrkan SD:s framgångar i valet söndagen innan.

Vi har elva grupper representerade i kyrkomötet. Jag tror även många av dem som finns i mindre grupper kan ställa förslag som om de antas är viktiga för kyrkans fortbestånd. Men jag har svårt att tänka mig att SD kan tillföra något, eftersom de har som viktigaste programpunkt att begränsa invandringen. Starka krafter inom kyrkan har ju motsatta intentioner, man vill hjälpa personer som riskerar att drabbas av utvisning trots att de oftast har vistats flera år i Sverige. Jag tror att även många andra kyrkliga aktiviteter idag triggar ett ökat röstande på SD, t.ex. regnbågsmattan i Härnösands domkyrka.

Därför är sammankopplingen mellan politiska partier och representation i kyrkliga organ är olycklig. Om man istället blev invald på kyrkliga meriter skulle sverigedemokraternas inflytande reduceras till högst någon enstaka procent, eftersom denna grupp i stort sett saknar genuint kyrkligt intresse.  En sådan ordning verkar för de flesta av våra medlemmar och även icke-medlemmar självklar, dock ej för dem som via sina respektive partier klamrar sig fast vid maktens köttgrytor.

Om alla skulle finnas på en lista i bokstavsordning och det ankom på de röstande att kryssa för de mest lämpliga att bestämma i kyrkan är jag övertygad om att riksdagspartiernas företrädare skulle tappa i röstetal, särskilt SD. En sådan valprocedur förutsätter att vi frångår direktval på stifts- och kyrkomötesnivån.

Med nuvarande ordning riskerar vi att SD ökar i kyrkomöte och på övriga beslutsförsamlingar på samma sätt som i de borgerliga valen. Kan inte majoriteten av kyrkomötet (134 av 251) som inte tillhör politiska partier verka för denna självklara ordning?

Per Sundin, kyrkvärd och medlem av kyrkofullmäktige i Själevad

INSÄNDARE

En ny biskop och återigen en kvinna! Kvinnor får gärna vara präster men en fördelning om cirka 50/50 vore önskvärt. Men då har man ju förstås frångått Bibelns ord i ämnet.

Finns inga manliga, lämpliga kandidater till biskopar numera? Vill inga män bli präster i vår tid? Svaret kanske finns i att inga män vill blanda sig i den kvinnliga leken i arbetslag och kyrkor. Tomma bänkar kan bli följden. En sorglig ut/avveckling i vår moderna tid.

Förresten, behövs biskopar? En förlegad ordning till ringa betydelse? Flertalet har aldrig kommit i närheten av biskopen. I vårt stift har den senaste biskopen tjänstgjort i 4-5 år, vilket därmed varit till gagn för hennes pension. Vad kostar en biskop årligen brutto med lön och alla inräknade förmåner?

Många som gått till kyrkan har lämnat den av flera orsaker. Kanske ser de biskopsstolen som en onödig inrättning, känner av den kvinnliga dominansen? I vårt stift tjänar prästerna mest i landet! Människorna ser och känner att budskapet, som det så vackert en gång hette, urvattnas.

Se verkligheten som den är

Tråkigt med en insändare som har invändningar när för första gången under det här seklet, kanske sedan Manfred Björkqvist, en genuin ångermanlänning väljs till biskop.

Och då blir det för dyrt helt plötsligt.  Jag vet inte vad du anser vara för dyrt men en snabb uträkning ger att hon kommer att kosta ca 25 öre/ månad och kyrkotillhörig i stiftet.

Och vad är nu Bibelns syn på predikoämbetet? 50/50 har jag aldrig läst, men i Apostlagärningarna 2:17 står att ”Era söner och döttrar skall profetera”. Visst finns lämpliga män, Sven Hillert stupade ju på mållinjen, och det fanns flera män i startfältet. Hela tiden utses män till biskopar i andra stift, men att Eva valdes den här gången berodde väl helt enkelt på att valkollegiet ansåg att hon var den lämpligaste, oberoende av kön får man hoppas.

Ja, det är sant att män ofta är i minoritet i kyrkans olika arbetslag. För min del har jag inga invändningar så länge det finns åtminstone några av varje kön.

Per Sundin (KD) "fiskar i grumligt vatten"!

INSÄNDARE 1/8

Per Sundin (KD) skriver på Allehanda.se den 24/7 i en insändare om fiskodlingen i Köpmanholmen, att jag skulle ha påstått att jag inte märkt någon försämrad vattenkvalitet på grund av fiskodlingen i Köpmanholmen, utifrån att jag sagt att då jag badat vid badplatsen mittemot fiskodlingen, att där hade jag inte märkt av någon skillnad.

Per Sundin (KD) måste vara desperat för att använde den typ av tolkningar som han gör i sin insändare. Skulle kunna skriva att han inte är helt ärlig i sin argumentation, men vem är jag att döma.

Själv väljer jag att luta mig mot de instanser som har till uppgift att mäta vattenkvalité samt att kontrollera fiskodlingars påverkan på vattenkvalitén.

Jan-Olov Häggström (S)

Vattenkvaliteten blir sämre varje år

INSÄNDARE 4/8

Jan-Olov! Du antyder på Allehanda.se den 1/8 att jag ljugit om vad du sagt om badvattenkvaliteten i Nätrafjärden.

Frågan behandlades i planeringsgruppen den 7 november 2013. Enligt mina anteckningar så svarade du på mina frågor om miljön i Nätrafjärden att du ”badat många gånger i Nätrafjärden men aldrig märkt något”. Det finns säkert många politiker och tjänstemän som kan bekräfta detta.

Du tror att jag är desperat. Det hade jag varit om jag bott vid Nätrafjärdens norra strand och sett hur vattenkvaliteten blir sämre för varje år som går.

Per Sundin (KD)

Svartmålning av muslimsk tro

Jag läste en debattartikel i Dagen från fredag 18/7 av Martin Nihlgård.
Jag tycker han har ett vonobenperspektiv som han kanske delar med en i regeringen, Ullenhag, men det gör inte hans debattartikel mer demokratisk.
Nihlgård har en uppfattning om islam, Mona Walter en annan, men betyder det att Nihlgårds uppfattning är den rätta och Walters felaktig? Man ska inte döma en människa förrän man prövat att gå i hennes skor en dag heter det. Och jag tycker Nihlgårds dom är hård när han buntar ihop henne med nyfascister (vad det nu står för, men något han inte skulle vill bli förknippad med själv är väl klart).
Som kristen blir jag i alla fall fundersam när han försöker svärta ned kristendomen i sin iver att smutskasta Mona Walters konvertering. Han kan tydligen genom att bryta ut stycken av Bibeln hitta stöd för både slaveri och kränkande av mänskliga rättigheter i Bibeln. Det kan kanske stämma i det senare fallet eftersom de mänskliga rättigheterna nu har blivit så många, men slaveri?
När vissa bibelförfattare talar om hur slaven ska förhålla sig mot sin husbonde och vice versa, betyder det då att Bibeln uttrycker stöd för slaveri? Nihlgård har nog missuppfattat hela kristendomen. Det är en religion, ingen politisk ideologi. Bibeln förespråkar alltså inte revolution mot makthavare även om kristna tankar kan vara revolutionära i sig. Jag tror mig ha fog för uppfattningen att det var Wilberhursts kristna tro som var grunden i hans kamp mot slaveriet i början på 1800-talet. Och suffragetterna som i slutet på samma sekel stred för kvinnans rättigheter i ett patriarkalt samhälle sökte (och fann) också de stöd i Bibeln.
Däremot tror jag det kan vara svårt att beskriva islam som enbart en religion. Muhammed upprättade ett världsligt rike, Jesus gjorde det inte.