fredag 31 januari 2014

Jag läste igår en debattartikel "Ekumenisk eftergift bakom ny dopsyn" undertecknad Mats Olofsson i den kristna rikstidningen Dagen. Vem han är vet jag inte men jag fastnade i alla fall för påståendet "Att Nya testamentet förespråkar troendedopet är uppenbart".
Inte för mig. Att uppgifter om barndop inte finns i Nya testamentet betyder inte att det förekom tidigt i den kristna kyrkan. T.ex. Jag kan påstå att Gud finns men ingen kan bevisa att Gud inte finns. Bara det faktum att någonting inte är omtalat visar inte att det inte förekom.  Det finns i alla fall inga andra uppgifter om när barndopet började praktiseras.
Paulus hade stor betydelse när det gäller den kristna kyrkans utbredning i begynnelseskedet. Han måste ha döpt hundratals, kanske tusentals, människor i motsats till Jesus själv som troligen inte döpte alls. Paulus om någon borde veta i vilken utsträckning barndop förekom i den s.k. urkyrkan.
Paulus har lämnat efter sig många brev även om de kanske inte är riktigt så många som tillskrivs honom i Nya testamentet. Det finns inget i brevens innehåll som förbjuder barndop eller förespråkar vuxendop mot barndop.
Däremot finns jämförelser mellan dop och omskärelse som blir obegripliga om det inte är barndop som avses. Känt är att s.k. proselyter blev döpta in i den mosaiska tron medan män som föddes av judiska föräldrar omskars. Om endast vuxendopet var det kristna dopet borde det vara naturligt att jämföra det judiska proselytdopet med det kristna dopet. Så här skrev Paulus t.ex. i Kolosserbrevet 2:11: "I honom har ni också blivit omskurna, men inte som människor gör det, utan genom att bli av med den syndiga kroppen - det är omskärelsen genom Kristus - när ni begravdes med honom i dopet". Även om inte brevet skulle ha skrivits av Paulus själv så visar det i all fall hur man såg på dop och omskärelse i den kristna urkyrkan.

måndag 2 december 2013


Så här skrev "Olle N" på ordet fritt i ÖA torsdag den 28/11:
Makthavarna i vår kommun har ju i många år betonat vikten av att vi i vår centralort har ett elitlag i denna sport. Eftersom de är våra folkvalda ombud och därmed är trovärdiga representanter för folkviljan, så måste ju påstående ovan vara sant. Om man får tro insändarskribenten Gösta Nordberg på Allehanda.se den 21/11 så skulle en kommunal satsning på Modo bli några hundralappar per skattebetalare.
Inför därför en speciell hockeyskatt, så slipper vi allt bidragsmygel. Uppdraget att ta in denna avgift kan med fördel läggas på Miva. Is är ju fruset vatten och Miva har ju en viss erfarenhet av att driva in skatt och kalla den för avgift. Man tar ju in sopavgifter av dödsbon och ägare av förfallna ödegårdar.
Införandet av en sådan här skatt skulle ju dessutom ge stor publicitet åt vår vackra stad och vårt duktiga hockeylag, såväl nationellt som internationellt, speciellt i länder där man utövar vintersport.
Som motprestation kan Modo åläggas att presentera en ekonomisk årsberättelse så att vi skattebetalare enligt lagen om offentlig upphandling kan få se hur man handskas med våra skattepengar. Det vore exempelvis intressant att veta hur många kilowattimmar den här anläggningen drar per år.
Olle N
Och så här svarade jag (inte publicerat, än):
Nej, Olle N, hockeyskatten som du efterlyser skulle sannolikt behövas ifall kommunen väljer att inte stödja Modo.
Det är dyrt att vara fattig sägs det. Och vi kristdemokrater tror utifrån det vi vet idag att det skulle bli dyrt för kommunen att inte stödja Modo i det här skedet. Om stödet på nio miljoner per år gör att vi får behålla Modo i SHL (eftersom det även finns ekonomiska villkor för att finnas där!) så balanseras det ökade stödet för kommunen enbart av att antalet anställda minskar med ca 2/3. Dessutom kommer sannolikt intäkter i och omkring arenan att halveras, vi får troligen ta över driften av arenan som kostar ca tio miljoner och vi går miste om Modos exponering i media vars värde kan uppskattas till ytterligare ett antal miljoner för vår kommun. Vi tror att skulle kommunen ignorera Modo skulle vi få minst 20 miljoner mindre till vård, skola och omsorg. Det är så det hänger ihop.
Naturligtvis är arenan en stor förklaring till Modos dåliga ekonomi. Men om man jämför med alternativen är vi övertygade om att arenan ändå är ett plus för kommunen.

Per Sundin, kristdemokrat

fredag 22 november 2013

Jag bytte telefonoperatör för några månader sedan, men detta skedde efter att säljaren på Alltele utelämnat en för ekonomin viktig omständighet, nämligen uppsägningsavgiften från min dåvarande (och nuvarande) teleoperatör. Detta är det brev som jag skickade till Alltele nu på morgonen:
Hej!
Jag har nu fått en betalningspåminnelse från Payex. Förstår inte ni inte att ni inte att ni värvat mig som kund på oetiskt sätt?
Eftersom nu vid värvningen inte uppfyllt reglerna som gäller för telekområdgivarna där ni ingår kan jag inte betala faktura nr ....
Ni borde 
1. ha upplyst mig om det finns en uppsägningsavgift hos Telia (uppsägningstid och belopp) som alla era säljare känner (eller borde känna) till.
2. Eftersom de ekonomiska fördelarna med ett operatörsbyte är av samma storleksordning som den kostnadssänkning som ett byte skulle ha medfört (i vårt fall lika stora) borde ni rekommendera att er blivande kund avvaktar de tre månader som uppsägningsavgiften gäller. Istället rekommenderade ni ett omedelbart operatörsbyte. Om något borde detta anses oetiskt.
3. Ni framhöll (enbart!) två fördelar med operatörsbytet: a) det skulle bli billigare (stämde inte eftersom ni inte uppgav uppsägningsavgiften hos min dåvarande teleoperatör) b) det skulle bli enklare eftersom avgifterna för bredband och telefon skulle komma på samma faktura (stämde inte heller eftersom fakturorna för september kom på två olika fakturor). Ni uppträder synnerligen oproffsigt och kan omöjligt bli den utmanare till större operatörer som är ert mål enligt er hemsida. Jag har en bloggsida där jag nu kommer att publicera detta brev.
4. Jag har efterlyst storlek och villkor för operatörsbyte av bredband. Detta har ni inte svarat på. Jag har nu forskat efter möjlig ny operatör, och utsett ... till ny operatör. Vilka är era villkor för uppsägning av bredband? Jag behöver dessa utifall att .... skulle vara av samma ull som ni. Jag kommer att betala fakturorna för bredband men sedan fakturera er för samma belopp.
5. Nu efterlyser jag också hur min begäran om förlikning i detta ärende  ....... hos telekområdgivarna avancerat. Det borde ni känna till.
6. Er oetiska säljteknik som alltså strider mot reglerna för telekområdgivarna uppenbarades för oss när vi fick fakturan från vår gamla (och nuvarande) operatör. Samma dag bytte jag tillbaka och ha redan protesterat mot samtliga fakturor där uppsägningsavgift från er ingår. Min uppfattning är att om ni bortser från eventuell uppsägningsavgift från vår gamla telefonoperatör måste ni också bortse från er egen uppsägningsavgift. Det är logiskt och det är för mig svårt att anlita operatörer som inte förmår tänka logiskt.

fredag 20 september 2013

Elisabeth Svantesson ny arbetsmarknadsminister

Nu har vi fått en uttalat kristen arbetsmarknadsminister. Det som upprört kvällstidningarnas kommentatorer är att hon tidigare varit medlem i Livets Ord i Uppsala och att hon arbetat för antiabortorganisationen "Ja till livet".
Svenska Dagbladets ledare i torsdags kallade det "ful häxjakt", och visst påminner kampanjen om häxjakten på 1600-talet. Den leddes av nitiska jurister och präster som antagligen såg det som en merit att de varit skoningslösa i jakten på de kvinnor (och män!) som förledde barnen att välja helvetet istället för himlen.
Idag jagar journalister den omständighet i Svantessons förflutna som får henne att avgå innan hon hunnit skada regeringsarbetet med sin "religiösa extremism" (Lena Melin i Aftonbladet). Och visst kommer den som hittar liket i garderoben hyllas som en demokratins frontsoldat.
Jag kan öppet deklarera att jag är emot aborter. De 35000 aborter som sker varje år i Sverige är ett nederlag för samhället. Visst utsläcks liv, men jag står bakom de abortlagar som finns eftersom vi egentligen inte har något val. Ett foster är inte en del av kvinnans kropp som många fortfarande påstår, men en gravid kvinna kan (och har alltid kunnat) agera som om det vore det, låta skära bort fostret ungefär som en amputation av ett oönskat sjätte finger. Och istället för att blunda för detta och låta det ske på illegitima kliniker eller utomlands ställer vi sjukvårdsresurser för att hjälpa dessa kvinnor (och män, det finns alltid en far).
När det gäller ett annat område där hon låtit sin kristna tro påverka sina åsikter är synen på äktenskap för homosexuella där hon lade ned sin röst i strid mot partilinjen när frågan behandlades i riksdagen. Ja, visst tycker vissa politiskt korrekta att hennes nedlagda röst är ett brott mot de mänskliga rättigheterna, men enligt min åsikt får det aldrig vara en mänsklig rättighet att gifta sig med vem som helst. Svantesson drog gränsen vid samkönade äktenskap, men det politiskt korrekta styrs av värderingar som ändras med tiden och för tillfället får vi gifta oss med människor av samma kön men inte medlemmar i den egna familjen, flera stycken samtidigt eller minderåriga.

Synpunkter på KG Hammars "Eftertanke" i Kyrkans Tidning 12 september 2013


I företalet till Lukas evangelium berättar Lukas hur han ”grundligt ha satt sig in i allt från början” och att han nu beslutat för att skriva ned detta ”för att du skall förstå att de upplysningar du har fått är tillförlitliga”.
Trots det menar K G Hammar i Kyrkans Tidning i torsdags om änkans son i Nain att ”meningen knappast var att vi skulle rikta vår tro mot textens berättelse och hålla den för historisk tillförlitlig”. Jag tycker Hammar är vårdslös i sin syn på Lukas som författare.
I detta fall är det tydligen likheten med andra berättelser, särskilt den om Elias uppväckande av en änkas son, som har fått Hammar att ifrågasätta Lukas förmåga att skilja på fiktion och verklighet. Men de berättelserna har ju ingen likhet alls annat än att det fanns en änka och en son inblandad! Sonen låg inte på en bår utan på en säng. Uppväckandet skedde genom att Elia lade sig över sonen, Jesus nöjde sig med att röra vid båren. Änkan agerade för att få Elia att återuppväcka sonen, Jesus råkade möta ett begravningsfölje som av allt att döma inte hade en aning om att de skulle möta Jesus utanför stadsporten.
 Det går lätt år 2013 att påstå att Lukas eller någon av hans sagesmän fabulerat i syfte att få Jesus att framstå som en större undergörare än han i själva verket var. Men det var nog en stor risk för Lukas (och andra evangelister) att göra det några decennier efter att änkans son blivit uppväckt. Genom att namnge platsen där undret skedde kunde kristendomens fiender antingen påstå att platsen Nain är påhittad, eller om den inte var det, hävda att undret var okänt i Nain maximalt 60 år senare.
Det finns ingen likhet med de andra av Hammar nämnda berättelserna (synagogföreståndarens dotter och Lasaros) annat än att det gäller uppväckande av döda. Jag ser inga problem i att tro att Jesus själv uppväckte minst tre människor från döden, trots att berättelsen om änkans son i Nain bara förekommer i ett av evangelierna. Johannes t.ex. verkar vara medveten om att han utelämnat mycket.  ”Om var sak skulle skildras för sig tror jag inte hela världen skulle rymma de böcker som då måste skrivas”.
Jag förstår uppriktigt sagt inte syftet med att ifrågasätta uppväckandet av änkans son i Nain när det inte finns mer substans i argumenten.

Per Sundin, kyrkvärd och kyrkorådsledamot i Själevad.

tisdag 30 april 2013


 Vindkraft och kärnkraft

Relaterat

Replik till Jarl Strömbäck i ÖA 24/4:
Jarl, du borde uppdatera dina kunskaper.
Du funderar på varför broschyrer om vindkraft inte upplyser om vindkraftens usla verkningsgrad. Det enkla svaret är att verkningsgraden är irrelevant.
Det som är relevant är priset per kWh. Ett kärnkraftverk har också usel verkningsgrad. Den mesta energin släpps ut i form av outnyttjat kylvatten. Det finns många sätt att beräkna kostnaderna för vindkraft och kärnkraft.
En del påstår att landbaserad vindkraft är dyrare (Kgl Vetenskapsakademin), en del kärnkraft (Elforsk). Klart är att kostnaderna för vindkraft sjunker hela tiden medan kärnkraftskostnaderna snarare stiger (där är det statistiska underlaget magert).
Du gör misstaget att peka på vindkraftens installerade effekt och det gör märkligt nog även Vetenskapsakademin.
Vattenkraften är ingen av makthavarna utsedd regulator eftersom elsystemet alltid har haft behov av reglering. Det förbrukas mer el på vintern än på sommaren och dessutom går det mer el på morgonen än på natten. Det finns kraftverk som har möjlighet att justera vinkeln på turbinbladen, det finns också pumpkraftverk som fyller magasin på högre nivå i en överskottssituation. Detta sker redan idag.
Det nya är att vi inom kort är tvungna att bygga ut stomnätet i Sverige. Detta påverkas endast marginellt av vindkraftutbyggnaden utan styrs av önskemål inom EU att skapa en gemensam elmarknad.
En annan nyhet är att de sista åren har det seglat upp en ny förnybar energikälla, nämligen solcellen. Med det 35 procentiga bidrag som staten erbjuder idag eller med rotavdrag är solcellen definitivt konkurrenskraftig förutsatt att man har möjlighet att sälja överskottsel till sitt elbolag.
Dock producerar solcellen i motsats till vindkraft den mesta energin sommartid då behovet är mindre. I Tyskland produceras lika mycket el från solceller som från Ringhals kärnkraftverk i Sverige.
Per Sundin
Örnsköldsviks miljövårdsgrupp

Replik om vindkraft


Relaterat

Replik till Per Sundin i ÖA den 25/4:
Per Sundin går den 25/4, med underskriften Örnsköldsviks miljövårdsgrupp, till försvar av den storskaliga vindkraftsuppbyggnad som vi nu ser ske runt om i Norrland.
Alltfler har nog svårt att se det positiva i den rasande snabba utbyggnaden, och de följder de får i vår natur, som god miljövård. Och följdverkningarna kommer att bli alltmer kännbara, vilket var syftet att tydliggöra med mitt inlägg i den frågan i ÖA den 24/4.
Vi här uppe i norr är redan sedan årtionden nettoexportörer av vattenkraft, vindkraften byggs inte för våra behov. Och den medför inga egentliga långsiktiga inkomster, den fjärrstyrs och i både uppbyggnad och underhåll är det speciella inresta expertteam som gör jobbet. Kostnaderna för uppbyggnaden inklusive utbyggnaden av näten är enorma. De gör oss alla på sikt fattigare, och hotar också den för Norrland livsviktiga basindustrin.
När det gäller solceller, så är det ett utmärkt komplement för oss som privatpersoner. Solceller eller rör lagda på tak eller fasader stör inte, de är ljudlösa och inkräktar minimalt på livsutrymmet för andra. Den tekniken bör stödjas och uppmuntras.

Jarl Strömbäck/SPI


Jarl, det är inte bara i Norrland som man bygger vindkraft, det gör man i hela Sverige. Per capita producerar vi långt mindre än genomsnittet i landet. Per kvadratkilometer är utbyggnaden försumbar. Men vi har goda förutsättningar för vindkraft, speciellt eftersom turbiner med högre torn inte påverkas av turbulens från trädtoppar.
Du skriver om de följder som vindkraftutbyggnaden får för vår miljö. När vindkraft planeras tar man hänsyn till de stora rovfåglarna. Storskalig vindkraft planeras i folktomma områden där störningarna enbart är av visuell natur.
Ekonomin är tydligen också usel. För mig som är delägare i ett vindkraftskooperativ har vindkraften medfört långsiktiga inkomster. Även för Sidensjö Framtid som utlovats del av vinsten i en av vindkraftparkerna i Sidensjö. Hur basindustrin skulle drabbas är för SCA och Holmen troligen en gåta eftersom de finns bland de bolag som satsar på vindkraft. Jag har heller aldrig hört att gruvindustrin skulle vara negativa till vindkraftsel.
Tyvärr har antalet andelsägare i vindkraft stått stilla sedan 2008 beroende på befarad ändring i lagstiftningen. De tre mindre partierna i alliansen arbetar för oss mot Skatteverkets tolkning av lagreglerna, men om Jarls åsikter får gehör blir det nog ändå ingen ökning.
I förra insändaren trodde du att vindkraftens varierande produktion skulle vara en fara för miljön i våra älvar. Inte speciellt troligt eftersom vårt klimat medför att vattenståndet naturligt varierar mellan hög- och lågvatten. Det visas också av överenskommelsen gällande Anundsjö kraftstation där Statkraft lovat att med jämna mellanrum under sommaren släppa på vatten i den torrlagda Norra Anundsjöån. Och där måste väl syftet vara att motverka den ”ekologiska katastrofen”?
Slutligen: det är inte vindkraften som förstört fiskvandringen i våra älvar, utan vattenkraften.

Per Sundin
Örnsköldsviks miljövårdsgrupp

fredag 25 januari 2013

Remissvar från Örnsköldsviks miljövårdsgrupp till samrådet angående E4-genomfart i Örnsköldsvik

1. Vi anser att dagens genomfart är dålig ur miljösynpunkt. Att bygga tunnlar och gångbroar över och under Centralesplanaden blir svårt med tanke på lutningsförhållanden och stadsbild. Vi riskerar dryga böter till EU för luftföroreningar som tillstörsta delen beror på genomfarten genom staden. Det nationella vägnätet är statens ansvar men luftföreningarna är kommunen ålagd att lösa. Det går inte ihop. Buller längs Härnösandsvägen, Centralesplanaden och förbi nuvarande brandstationen, hus där det bor tusentals människor. Inomhusmiljön är förhoppningsvis åtgärdad, men de som bor i lägenheter måste kunna vistas utomhus också utan att vara störda av buller.

2. Tunnel under Centralesplanaden är en ännu sämre lösning, 0,9 bortkastade miljarder. Det är obevisat att vi får mindre luftföreningar, troligen kommer åtminstone utsläppen av kväveoxider bara att flyttas till tunnelmynningarna. Partikelhalten kommer säkerligen att höjas på alla andra ställen i staden vilket också måste tas hänsyn till.
Alla övriga problem som härrör sig till trafiken kommer naturligtvis att öka överallt i staden utom på Centralesplanaden mellan Lasarettsgatan och Viktoriaesplanaden exv. buller och trafikolyckor. Att bygga rondeller på diverseplatser är inte alltid den bästa lösningen eftersom det kräver ingrepp i natur, parker och rivning av byggnader men blir nog nödvändiga om man inte bygger tunnel genom Åsberget. Och det värsta av allt är nog de diken som kommer mellan Paradisrondellen och Lasarettsgatan samt Viktoriasesplanaden som totalt kommer att förstöra stadsbilden i sina respektive omgivningar.

3. Naturligtvis är tunnel genom Åsberget den bästa lösningen. Detta är många kommuninvånares åsikt sedan länge. Att handeln i centrum skulle drabbas är inte visat och skulle i så fall ske mycket marginellt. Dels sker idag inköpsresorna till staden medvetet och har inte med E4:ans dragning att göra, dels kommer centrum att ändå ligga mycket nära åtminstone östra tunnelmynningen. Genomfarten i Örnsköldsvik kommer att vara närmare centrum än någon annan stad längs E4 med undantag av Skellefteå och möjligen Härnösand. Bra med tanke på buller, luftföroreningar, trafikolyckor, farligt gods och när det gäller möjligheten att förvandla Centralesplanaden från pulsåder för trafiken runt Bottenviken till viktig och vacker stadsgata.