Ledare: Sverige behöver nyktrare villkor för mikrobryggerierna
I mitten av 90-talet var antalet ölbryggerier i Sverige lätträknade och de flesta var kvantitetsfokuserade storproducenter. Men på mindre än 20 år har bryggerinäringen förändrats. Efter flera decennier av rent industribryggande blomstrar marknaden för de småskaliga brygderna igen.
De som dricker öl har blivit mer intresserade av hantverksproducerad kvalitetsöl än massproducerade långburkar.
Mikrobryggeritrenden, som importerades från USA, gjorde att branschen växte explosionsartat och för knappt två år sedan startades det mer än ett bryggeri i veckan i Sverige.
Även om samma takt inte kan hållas i dag så sprider sig dofterna av humle och malt allt mer över landet. Framgångssagorna har avlöst varandra. I hela landet bubblar – bokstavligen! – bryggerinäringen.
Att driva ett mindre bryggeri i Sverige är däremot inte lätt. Framför allt inte på landsbygden. I "Januariavtalet" fick Centerpartiet förvisso med sig regeringen på att utreda gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker. Men det är just bara en utredning, risken är överhängande att det även denna gång leder till intet.
Än väntar alltså många år innan bryggeribesökarna kan köpa med sig en flaska eller två hem från det lilla mikrobryggeriet i byn.
En än större utmaning, åtminstone ekonomiskt, är alkoholskatten. Svenska mikrobryggerier betalar nämligen högst skatt i hela EU. Detta trots att EU redan 1992 införde ett direktiv som uppmuntrar till lägre punktskatt på alkohol för mikrobryggerier.
Tre länder i EU har högre alkoholskatt på öl än Sverige – Finland, Irland och Storbritannien. Men de har, till skillnad från Sverige, valt att ge småbryggerier en skattelättnad på 50 procent.
21 av EU:s 28 medlemsländer nyttjar i dag möjligheten till differentierad alkoholskatt och ger lokala bryggerier med liten produktion en skattelättnad. Men Sverige har under flera decennier konsekvent sagt nej till detta.
Italien, Litauen och Spanien har inte heller någon differentierad alkoholskatt för mindre bryggerier, men det beror på att alkoholskatten i dessa länder redan är så pass låg att en sänkning av punktskatten skulle ha marginell påverkan på konsumentpriset.
En rapport från intresseorganisationen "Sveriges oberoende småbryggerier" och LRF gör gällande att mikrobryggerierna har skapat fler än 2 000 arbetstillfällen i Sverige. Om Sverige följde EU:s uppmuntran om lägre punktskatt på alkohol för mikrobryggerier – och införde gårdsförsäljning! – skulle än fler jobb kunna skapas.
För ett bryggeri som verkligen är "mikro-" skulle en skattelättnad kunna betyda att ägaren kan arbeta heltid med bryggande i stället för att bara ha det som hobby.
Gårdsförsäljning och en differentierad alkoholskatt är verkligen inte lösningen på landsbygdens alla utmaningar. Och det handlar inte heller (bara) om att vi ska kunna dricka billigare öl. Det handlar om bättre villkor för småbryggerier i Sverige, en nyktrare näringspolitik och om att utveckla – inte avveckla – den svenska dryckeskulturen.
Gustav Ericsson
Han skriver att det inte är lätt driva ett mindre bryggeri. Det är överhuvudtaget svårt att driva ett mindre företag och borde väl vara så om man framställer en så för hälsan tvivelaktig produkt som öl. ”Framför allt inte på landsbygden”, skriver han vidare. Inte så konstigt, eftersom där pågår produktionen längre från de stora konsumentgrupperna. Om det är svårare att driva företag på landsbygden, varför gynna just små bryggerier? Då känns centerns förslag att höja grundavdraget i landsbygdskommuner mer rättvist.
Det verkar också som att Gustav Ericsson tycker att det finns ett egenvärde i att köpa ölet på bryggeriet i stället för på Systembolaget. Det kan väl inte vara någon skillnad på smaken? Det verkar inte heller så klimatsmart att varje konsument åker ut på landsbygden för att köpa sin veckoranson.
Vidare menar Gustav Ericsson att man ska sänka skatten för små bryggerier. Produktion av alla möjliga varor förefaller att gynnas om den sker i större skala än i mindre. Varför skulle man gynna just småbryggerier? Varför inte sänka skatten för småjordbruk och småindustri? När det gäller öl vore det väl rimligare om ett litet bryggeri konkurrerar med bättre smak i stället för lägre skatt?
Finns det en fara i att, enligt Gustav Ericssons vision, allt fler har sin utkomst i produktion som lever på andras alkoholberoende?
Eftersom alkoholkonsumtionen sjunker bland yngre människor så sker det antagligen en utarmning av svensk dryckeskultur. Svensk dryckeskultur, är det supa och slåss? Det finns ett starkt samband mellan misshandel och alkohol och även ett linjärt samband mellan alkoholkonsumtion och alkoholskador. Ur den synpunkten känns det helt fel att med sänkt skatt hålla den svenska dryckeskulturen under armarna.
Per Sundin, IOGT-NTO i Backsjö
SVAR DIREKT:
Jag förstår att Per Sundin kanske inte är en lika frekvent besökare hos Systembolaget som jag är. Men då kan jag berätta att hyllmeter efter hyllmeter fylls av billiga ölsorter från framför allt USA, Tyskland, Tjeckien och Danmark. Även de svenska massproducenterna tar en del kvadratmeter i anspråk, medan de lokala mikrobryggerierna är lätträknade på hyllan om de ens tar sig över Systembolagets höga trösklar.
Sundin frågar efter egenvärdet i att köpa direkt hos bryggeriet. Ja, för många bryggerier skulle det bli just deras enda chans till försäljning. IOGT-NTO verkar förknippa svensk dryckeskultur med att supa och slåss. Det är vi få andra som gör i dag. Statistik från Folkhälsomyndigheten visar att allt färre dricker. Och vi som värnar vårt lands rika mat- och dryckeshistoria – där vi sätter fokus på lokalproducerade råvaror och produkter av hög kvalitet – vi hoppas så klart att mikrobryggeritrenden håller i sig och blir en självklar del av dryckeskulturen.
Gustav Ericsson
Mitt svar:
Småbryggeriernas problem är inte unika. Svensk livsmedelshandel domineras av ett fåtal kedjor. Hur ska ett litet bageri kunna bli leverantör till dessa? Om volymen är liten finns bara kvaliteten att konkurrera med.
Jag medger att ett litet bageri kan ha mindre möjligheter att kunna sälja lokalt än ett bryggeri, men det beror utan tvivel på att där skulle alkoholhaltig dryck säljas, en produkt med negativ hälsoeffekt som sedan 1600-talet inte sålts var som helst utan restriktioner i Sverige.
Gustav blundar för sambandet mellan våld och alkohol, men vill tillsammans med ”vi få andra” kanske skapa en ny svensk dryckeskultur där detta samband inte finns. Tveksamt om Gustav med flera mäktar med det. Jag rekommenderar att istället stödja den svenska sundhetskulturen som växer sig allt starkare med positiva hälsoeffekter där inte alkohol och ölmagar hör hemma.
