Läs igenom nedanstående som finns på IOGT-NTO:s tidning Accents hemsida. Jag tycker Joakim Sundbom resonerar logiskt. Det innebär att gårdsförsäljning är ett reellt hot mot Systembolagets monopolställning.

Vi i IOGT-NTO i Örnsköldsvik gjorde för någon månad sedan studiebesök på High-Coast Whisky i Bjärtrå och Hernö Gin i Säbrå.

Sundbom påstår att ” Så vitt jag förstår är det inte särskilt många som utesluts. Det är verkligen inte bara på några få gårdar ute på landsbygden det handlar om, utan hundratals nya försäljningsställen.” High-Coast Whisky och Hernö Gin menade att hela Norrland utesluts. De ”gårdar” som producerar alkoholdrycker norr om Dalälven är samtliga för stora för att beröras av förslaget. Förslaget påstås gynna landsbygd. Men huvuddelen av landsbygden (åtminstone ytmässigt) berörs inte alls! Vi anser därför att risken är stor att gårdsförsäljning i ett senare skede kommer att ytterligare utvidgas och omfatta ”gårdar” med många gånger större produktion än det nuvarande förslaget. Därmed ytterligare svårare att backa, att återinföra ett alkoholmonopol.

När remisstiden för gårdsförsäljningsförslaget nu gått ut visar det sig att en majoritet av dem som svarat tillstyrker förslaget. Men det framgår också att många av dem endast stöder förslaget under förutsättning att det inte hotar Systembolagets monopol. Det anser dock Joakim Sundbom, advokat och expert på EU-rätt, att förslaget gör.

– Grunden för monopolet är att den svenska staten på ett trovärdigt sätt ska kunna hävda att monopolet är ett allmänintresse för att skydda folkhälsan. Vid försäljning till konsument blandar man inte in privata vinstintressen och man har möjlighet att begränsa tillgången. Det är viktigt att lagstiftningen är konsekvent och baseras på de grundreglerna, säger han.

”Förslaget om gårdsförsäljning bryter faktiskt upp monopolet.”

Joakim Sundbom

Med förslaget anser Joakim Sundbom att man frångår de reglerna.

– Genom förslaget bryter man faktiskt upp monopolet. Man vill ha ett statligt monopol, men samtidigt tillåta att hundratals andra också bedriver detaljhandel. Det finns en stor risk att det anses rimma illa med de skäl Sverige angivit för att få behålla monopolet.

Han tvivlar på att förslaget kommer att tåla en objektiv granskning.

– Genom att ensamrätten bryts upp finns risken att den EU-rättsliga bedömningen av det nuvarande monopolet ändras, och att Sverige inte kan upprätthålla monopolet. 

Joakim Sundbom är särskilt förvånad över att utredningen så kategoriskt uttalat att det går att ”backa bandet” och gå tillbaka till ensamrätt för Systembolaget om EU-rätten underkänner den nya ordningen.

– Det är märkligt att man inte ens resonerar kring om det är möjligt att återinföra monopol enligt EU-rätten. Det finns en artikel i EUF-fördraget, 37.2, som är omdebatterad eftersom det är oklart exakt hur den ska tolkas, men många experter tolkar den som att det nästan är omöjligt att införa nya handelsmonopol. 

Något som Joakim Sundbom antar gäller även om man vill ta tillbaka ett i praktiken avskaffat monopol.

– Det är som sagt omstritt, men i en så viktig fråga är det märkligt att utredningen inte ens för ett resonemang kring saken.

”Vill man backa tillbaka och återinföra monopolet blir det svårt att försvara det på ett trovärdigt sätt.”

Joakim Sundbom

Han tvivlar på att EU-domstolen köper argumenten.

– Om man säger att den ordning man helst vill ha är Systembolaget och hundratals andra detaljhandlare, ”men om vi inte får det så tar vi väl bara Systembolaget då”. Jag tror inte EU-domstolen blir imponerade av den argumentationen.

Om Sverige först vill tillåta fler att sälja och sedan ändrar sig tror han att Sverige får svårt att försvara monopolet.

– Domstolen är inte hindrad att beakta de resonemang Sverige förde inför lagändringen då man tillät gårdsförsäljning. Vill man backa tillbaka och återinföra monopolet blir det svårt att försvara det på ett trovärdigt sätt.

Han tycker att det är extra märkligt att utredningen så snabbt dragit slutsatsen att det går att återgå till det gamla när de för mer nyanserade resonemang kring andra frågor.

– Vad gäller det uppenbara bekymret, att förslaget utestänger utländska producenter, är utredningen något mer ödmjuk. De drar slutsatsen att lagändringen kanske inte kommer att accepteras av EU-rätten utan att den kan komma att anses vara diskriminerande och inte kunna försvaras med folkhälsoskäl.

”Varför skulle det vara mindre farligt att sälja vid produktionsstället än någon annanstans?”

Joakim Sundbom

En tveksamhet som Joakim Sundbom delar.

– Det är svårt att förstå hur folkhälsan skulle skyddas av att alkohol bara får säljas vid produktionsstället. Varför skulle det vara mindre farligt än om det såldes någon annanstans? 

I förslaget finns ett produktionstak. Bara små producenter ska få sälja direkt till kunder, men Joakim Sundbom tror inte att det egentligen gör någon skillnad för den EU-rättsliga bedömningen.

– Det är klart att det kanske blir ännu mer uppenbart för alla att det inte kan fungera om Carlsberg får sälja öl direkt från bryggeriet. Men det förslag som ligger är ju inte så restriktivt. Så vitt jag förstår är det inte särskilt många som utesluts. Det är verkligen inte bara på några få gårdar ute på landsbygden det handlar om, utan hundratals nya försäljningsställen. Och den begränsning av antalet flaskor man ska få köpa med sig är väl inte mindre än vad de flesta handlar på Systembolaget?

Han tycker att det är svårt att spekulera om riksdagen kommer att rösta igenom lagändringen.

– De flesta partierna verkar vilja ha monopolet kvar. Ur mitt EU-rättsliga perspektiv kan jag då bara säga att det rimliga är att inte riskera det med att ta ett sådant här beslut. 

FÖRSLAGET I KORTHET

• Gårdsförsäljning ska endast tillåts i anslutning till ett betalt studiebesök eller en föreläsning med anknytning till den aktuella produkten på tillverkningsstället.
• Tillverkarens produktionsvolym får årligen uppgå till högst 75 000 liter spritdrycker, 500 000 liter jästa drycker med upp till 10 volymprocent alkohol, eller 200 000 liter jästa drycker med mer än 10 volymprocent alkohol.
• Tillverkaren aska vara oberoende från tillverkare med produktionsvolymer som överstiger de som anges ovan.
• Mängden som får säljas till en kund vid ett köptillfälle begränsas 0,7 liter sprit, 3 liter vin, 3 liter andra jästa drycker, och 3 liter starköl.
• Det ska krävas tillstånd från kommunen för att få bedriva gårdsförsäljning
• Gårdsförsäljning får inte bedrivas tidigare än klockan 10.00 och inte pågå längre än till klockan 20.00.
• Alkohollagens generella regler om försäljning ska gälla.
• Regleringen bör gälla i sex år från ikraftträdandet.

 Här är en insändare kan skickade in till tidningen 10 april:

Skulle Östersjöregionen destabiliseras om Sverige och Finland ansluter sig till NATO? Det är väl tvärtom?! Idag råder ett instabilt läge, det finns en tveksamhet om hur mycket hjälp Sverige och Finland får vid ett angrepp. Den tveksamheten undanröjs om och när vi blir medlemmar.
Det nuvarande kriget är ett tidsfönster när ingen behöver fundera över varför Sverige och Finland går med i NATO. Det ger oss dessutom en möjlighet att bidra till krigets utgång. Ryssarna menar att de i så fall måste förstärka sin västra flank. Det skulle spara många ukrainska människoliv om rysk trupp måste avdelas mot oss.
Den kanske främsta anledningen till kriget är att Putin inte vill ha några demokratier vid gränsen mot Ryssland. I så måtto är Finland och Baltikum också naglar i hans ögon och längre bort ligger Sverige.
Givetvis innebär NATO-medlemskap en stor ändring av hur vi ser på oss själva. Några tror att vi i så fall inte kan agera världssamvete med unika möjligheter att mäkla fred. Det har vi gjort, senast i Jemen 2018. Men vår insats där har inte gett några bestående resultat. Inte heller i Afghanistan eller Mali. I nuvarande krig mellan Ryssland och Ukraina kan vi bidra till en rättvis fred genom att på allt sätt bistå Ukrainas kamp för frihet. Där påverkar vår och Finlands anslutning till NATO genom att ge Putin en påminnelse att han inte har fria händer att hantera ens sina närmaste grannar.
Men Ukraina behöver även materiell hjälp. Lars Ångström, tidigare ordförande i Svenska Freds- och skiljedomsföreningen, menar att vi bör förse ukrainarna med Robot 70, för att kunna stoppa bomb- och raketangrepp mot civila mål från luften. För varje rysk kryssningsrobot som skjutits ner har människoliv sparats. Ukraina behöver också pansarbrytande ammunition som Robot 57 för att förhindra stridsvagnar från att skjuta sönder hyreshus inne i städerna.
I diskussionen om svenskt NATO-medlemsskap har man bl.a. pekat på möjligheten att svenskar skulle kunna avdelas till att försvara Turkiet. Då har man inte satt sig in i hur NATO fungerar. Varje medlemsland avgör i varje situation om hur man vill hjälpa det angripna NATO-landet. Men det kommer att finnas planer för hur Sverige kan bidra till att försvara sina grannländer, främst Finland och Baltikum. Visst finns det många av oss som inte ens är beredd att göra det. Det bör vi göra av solidaritet med demokratier i vår närhet. Se hur ryssarna beter sig i ockuperat land!

Per Sundin, kristdemokrat

 Här har jag sammanfattat ARGUMENTEN – FÖR OCH EMOT medlemskap i NATO (från en artikel i Aftonbladet).

Ja till NATO:

1. Vi kan inte försvara oss själva

Bästa motargument: 

1. Vi har redan skydd. Sverige är med i EU (Där är inte USA med, och de flesta EU-länderna är redan med i NATO. Varför i så fall, om medlemskap i EU räcker?)
2. Trump kan vinna nästa val, en oförutsägbar president i detta sammanhang (men inte enväldig som Putin).

2. Det kan göra Östersjön mer avspänd

Idag finns ett ryskt intresse att bevara status-quo och uppehålla trycket mot Sverige mot Sverige (och Finland)

Bästa motargument: Ett svenskt Nato-medlemskap skulle provocera Ryssland, och skulle tvärtom kunna leda till mer upprustning. 

3. Vi hör samman med demokratierna i Nato

Bästa motargument: Turkiet. 

4. Ryssland ser redan Sverige som medlem (men utan det skydd som medlemskap ger).

5. Ukraina

Det finns millioner flyktingar därifrån i Europa. Dessa har rätt att återvända till ett fritt och tryggt land. Endast NATO-medlemskap kan ge detta. Som icke-medlem kan vi inte påverka problemet Ryssland-Ukraina. 

Nej ill NATO: 

1. Alliansfriheten tjänar oss väl

Bästa motargument: Alliansfrihet är inte en garanti för att undvika krig. Danmark och Norge var till exempel neutrala under andra världskriget – men invaderades ändå. Och nu Ukraina.

2. Det finns inget hot mot Sverige

Bästa motargument: Svårt att veta hur Putin tänker. Svenskt territorium borde dessutom vara intressant om Putin angriper Baltikum.

3. Vi kan tvingas strida för andra

Bästa motargument: Alla 28 Nato-medlemmar måste vara överens om en insats, och länderna bestämmer själva vilket stöd de vill bidra med. Syftet med ett NATO-medlemskap är att inte stå ensamma mot en angripare. Då är det några som är tvungna att strida för oss-. Märkligt om vi då skulle backa ur för att strida för någon annan medlemsstat.

4. Det är en provokation mot Ryssland

Ryssland känner sig omringat av Nato. Om Sverige gick med skulle Putin se det som en upptrappning och bli alltmer trängda. Varför provocera Ryssland på det viset?

Bästa motargument: Sverige kan inte låta bli att göra det vi tror är säkrast för landet bara för att undvika att reta upp Ryssland. Vi bestämmer själva över vår säkerhetspolitik och ska inte låta oss skrämmas.

5. Vi har redan skydd – genom EU

EU har sedan 2007 en solidaritetsklausul som förbinder EU-länderna att hjälpa varandra om de blir attackerade. Vad behöver vi då Nato till?

Bästa motargument: Klausulen är otydlig och innebär ingen garanti om militärt stöd.

6. Sverige förlorar sin självständiga röst

Bästa motargument: Norge är Natomedlem. Det har inte hindrat landet från att medla i konflikter i Sri Lanka, Israel/Palestina, Filippinerna, Colombia, och Afghanistan. 

7. Det skulle kosta miljarder

Bästa motargument: Det vet vi nu att det gör det ändå. Tveklöst kommer svensk försvarsindustri att gynnas av NATO-medlemsskap, vilket förbilligar produktion av försvarsmateriel.

 En insändare jag skickade in till ÖA lördag 26/2:

”Hoppas du skiter på dig, Putin”

Magdalena Andersson säger i en intervju att ”alliansfriheten har tjänat Sveriges syften väl”. Så säger man inte i Danmark och Norge. De var nämligen också alliansfria 1940 men blev ändå angripna.

I vår närhet finns nu en liknande makt som historiskt sett angripit neutrala grannländer många gånger, men inte sedan 1956. Nu anfaller man åter ett alliansfritt grannland som därmed inte kan få hjälp från något annat land. Vår (S)-regering drar inga slutsatser alls av detta faktum.

Att Ryssland är angelägen att vi ska förbli alliansfria vet vi. Att visa vårt oberoende från Ryssland och göra tvärtom vore en läxa för Putin, att han räknade fel när det gäller Sverige och förhoppningsvis Finland. Agera skyndsamt Sverige och Finland, medan vi ännu har motstånd i Ukraina!

Sanktioner i alla ära, men vi är de enda som kan ge Putin en riktig knäpp på näsan. Ett syfte med kriget är att stoppa NATO:s utvidgning i Rysslands närområde. Om antalet NATO-medlemmar ökar där kan ryssarna verkligen fråga sig om man nått krigsmålen.

Om Putin undkommer med några verkningslösa sanktioner kommer troligen Kina att uppmuntras att angripa Taiwan. Kommer USA att försvara Taiwan har vi väl ett tredje världskrig. Den som tror att neutralitet är ett skydd i ett sådant krig tror fel. Moln från kärnvapenkrig passerar utan problem in på neutrala länders område (minns Tjernobyl!)

 Här är en insändare som vi såg i ÖA 18/1:

Under december lade en statlig utredning fram ett förslag till regeringen om att genomföra lättnader i alkohollagen. Detta förslag skulle göra det möjligt för besökare från när och fjärran att handla till exempel öl, gin, whisky eller annan alkoholhaltig dryck direkt hos små tillverkare.

Liberalerna anser att detta är på tiden och mycket väl går att förena med en restriktiv alkoholpolitik och att EU:s undantag gällande Systembolagets ställning inte kommer riskeras. Att anta att gårdsförsäljningen skulle vara till nackdel för folkhälsan kan knappast anses som troligt. Om alla besökare skulle köpa hela den tilltänka ransonen vid ett besök skulle det bli mindre än en 0,5 procent av den totala alkoholkonsumtionen i landet. Att gårdsförsäljning skulle göra alkohol mer tillgängligt är också en överdrift med tanke på av huvuddelen av producenterna ligger utanför tätorter och stadskärnor. 

Nu återstår bara att se om regering och riksdag har en tillräckligt stark vision om att den småskaliga tillverkningen av öl, vin och sprit ska få chansen att utvecklas i vårt land och i vårt län. Det kommer också visa sig om vi har beslutsfattare som inser vikten av en besöksnäring som får växa bland annat genom mat och dryckeskultur. Idag kan man besöka en tillverkning och provsmaka men får inte ens köpa med sig ett par flaskor av produkten man just stött på.

Både i Ångermanland och Medelpad finns flera framgångsrika bryggerier som alla bör få sälja sina produkter direkt till kund. De mycket strama tidsramar som föreslås i utredningen och de små kvantiteterna för köp som kommer tillåtas bör justeras men viktigast just nu är att bara komma till skott med en lättnad i lagen.

Annelie Luthman, riksdagskandidat Liberalerna

Rose-Marie Byström skrev den här repliken och jag skickade in den direkt:

Replik på ”L: Låt oss köpa lokal dryck vid ”källan”” (ÖA 18/1).

Annelie Luthman (L) gör gällande att huvuddelen av producenterna ligger utanför tätorter och stadskärnor. Det stämmer inte. Idag befinner sig en majoritet av svenska tillverkare av alkoholdrycker i städer och tätorter. Det är även troligt att nya företag kommer att placera sig i städer då kunderna är fler och försäljningen därmed större. Enligt Livsmedelsverket är redan idag 6 av 10 mikrobryggerier belägna i storstäder. Alla turister och besökare har möjlighet att köpa de lokala alkoholprodukterna direkt via Systembolaget. Luthman menar också att det inte är troligt att gårdsförsäljning kommer att påverka folkhälsan, vilket inte heller stämmer.

I en vetenskaplig rapport från 2017 uppskattas att effekten av att avskaffa Systembolagets ensamrätt skulle bli 31 procents ökning av konsumtionen. Antalet dödsfall orsakade av alkohol skulle öka med 1 400 per år, rattfylleri med 8 000 fall och polisanmälda misshandelsfall med nästan 29 000 enligt samma bedömning. Alkoholen är en stor förlustaffär både för samhället i stort och för staten. Visst tar staten in en del pengar, framför allt i form av alkoholskatter, plus en liten vinst från Systembolaget. Statens kostnader för alkoholen är dock betydligt större än intäkterna. Detsamma gäller för både kommuner och regioner, liksom samhället i stort.

EU-rättslig praxis, samt tidigare svenska och norska utredningar, visar att gårdsförsäljningsförslaget skulle innebära att Systembolagets detaljhandelsmonopol upphör att existera och att förslaget skulle strida mot EU:s regler om varors fria rörlighet.

Det presenterade förslaget kommer heller inte att stärka landsbygden, vilket var den centrala målsättningen för ett införande av gårdsförsäljning. Förslaget innehåller inget som särskilt stärker alkoholtillverkare på landsbygden, framför allt då den stora majoriteten av svenska alkoholtillverkare befinner sig i städerna. De små tillverkarna skulle dessutom missgynnas av förslaget eftersom de är beroende av Systembolaget och TSLS-systemet. 

Det finns ingen anledning att sätta så mycket på spel vilket man gör med både folkhälsan och alkoholmonopolet, bara för att några turister ska få köpa alkohol ”direkt från källan”.

Per Sundin, IOGT-NTO Backsjö