Erik Lysén kämpar vidare som soldat i f.d. Sveriges statskyrka och försvarar f.d. statsbärande partiet socialdemokraternas regeringsbeslut, nu beslutet att erkänna Palestina som självständig stat. Beslutet tror Lysén uppskattas av moderata krafter i Israel. Vilka är de, och hur många är de talesmän för? Kadima är mitten, någon därifrån har veterligen aldrig uttryckt sympati för (S-MP)-regeringens beslut. Till höger finns 54% i knesset, till vänster 22,5%. Tyvärr Lysén, stödet i Israel för det svenska beslutet är i praktiken försumbart.

Visst är det tragiskt att palestiniernas livsutrymme undan för undan beskärs som ett resultat av den israeliska bosättningspolitiken, och den skulle givetvis få ett slut så snart en fred undertecknas.

Har du någonsin funderat på varför fredsunderhandlingar går så trögt i den mån de alls bedrivs? Jag tror att det beror på palestiniers överdrivna förhoppningar på vad en fred kan innebära. Det innebär att förhandlarna från Palestina aldrig kan komma hem med beskedet att freden bara blev en tumme, ingen av de som flydde 1949 får återvända och Jerusalem med omgivningar förblir i israelisk ägo. De palestinska förhandlarna har med andra ord inget realistiskt förhandlingsutrymme. En fred blir bara möjlig om den palestinska allmänheten får klart för sig att de befinner sig i ett hopplöst underläge och är beroende av Israels välvilja. Jag tror att det svenska erkännandet har motsatt verkan, det stärker uppfattningen att det istället är Israel som befinner sig i ett utsatt läge eftersom deras stöd internationellt hela tiden förefaller att undermineras.

Lyséns eller Mogherinis punkter för fred saknar den viktigaste förutsättningen för fred, nämligen att det finns något att förhandla om.

Jag tror också att Israels förtroende för den internationella kontrollmekanism som beskrivs är litet. På Golanhöjderna har terrororganisationer jagat bort och kidnappat FN-trupper som ska bevaka freden. Varför skulle inte Hamas kunna göra likadant utanför Gaza? Inte ens Israels s.k. blockad är tillräckligt effektiv. Hela tiden förs det in vapen som utgör ett hot mot miljoner israeler på andra sidan gränsen. Skulle den internationella kontrollmekanismen göra jobbet bättre?

Skulle en hållbar fred kunna slutas skulle gränsen mellan Israel och Gaza inte vara svårare att bevaka än någon annan gräns kring Medelhavet, men Sveriges regering har gjort en sådan fred ännu mer avlägsen.

Fråga till kommunen angående budget 2015–2018.

SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) ger ut tidningen Dagens Samhälle som vänder sig till offentliga beslutsfattare. Så här skriver chefredaktör Mats Edman i en krönika om invandrings- och flyktingfrågan efter immigrationsverkets senaste prognos:

”Då kan det totala antalet människor som söker sig till Sverige 2014–2018 sluta på nästan 600 000. […] 600 000 personer motsvarar 40 svenska normalkommuner om 15 000 invånare. Tänk på vad som krävs i form av infrastruktur, offentliga jobb, bostäder, skolor, bussar, vårdcentraler och liknande som finansieras via skatterna för att driva varje kommun.”

”Ute i kommunerna – som har huvudansvaret för offentlig välfärd – råder det i dag på sina håll panik.”

Hur har Örnsköldsviks kommun tagit höjd i budgetarbetet och planerat för en befolkningsökning på 6–10 procent de kommande 4–5 åren? Var finns resurserna i form av läkare, sjuksköterskor, tandläkare, lärare, specialpedagoger, psykologer, tolkar, lokaler och bostäder? Vem ska betala och ta konsekvenserna? 

För att blidka Allehanda.se med dess ledarskribenter, så kallade opinionsbildare, så är kommunens officiella hållning att: ”Vi måste öppna våra hjärtan”, ”Vi har ett ansvar”, ”Vi måste göra mer” och ”Allas lika värde”.

Inofficiellt råder det panik i många kommuner. Det är dags för kommunen att börja tala klarspråk offentligt, säga stopp till Stockholm, till Allehanda.se och försöka undvika systemkollapsen. 

SG

En signatur SG tycker tydligen att vår kommun ska protestera mot ”Stockholms” uppmaning till kommunerna att bereda plats för flyktingar.

Om det råder panik i vissa kommuner i Sverige vet jag inte, men det ordet är nog bättre anpassat för känslan när man utsätts med tung artillerield, tunnor med sprängmedel från flygplan och extremmuslimer som sätter skräck i omgivningen genom att publicera filmer som visar hur man skär halsen av sina fångar.  I Syrien har redan ”systemet kollapsat”.

Jag tror att vi i vår kommun gör det vi kan för att hjälpa till och jag tror inte att vårt ”system” kommer att ”kollapsa” inom överskådlig tid. Vi kan inte överlåta till Syriens grannländer att lösa problemet i tältläger med hundratusentals invånare och mycket mindre resurser av bl.a. läkare, sjuksköterskor och allt som SG räknar upp.

Även om kommunens resurser utsätts för påfrestningar tror jag att flyktingmottagningen på längre sikt kan vara till fördel för Örnsköldsvik. Vi behöver fler invånare och har plats för dem. Många av våra egna barn kommer efter genomgången utbildning aldrig tillbaka till Örnsköldsvik trots att vi har så fin miljö att erbjuda.

Om jag har fel, dvs. att flyktingmottagningen även på lång sikt innebär en nettokostnad för kommunen, anser jag att vi egentligen inte har något val än att ställa upp för flyktingarna i deras bekymmersamma situation.

Och nu fick jag svar från Finansdepartementet:

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2015 att särskild löneskatt återinförs på löner och andra ersättningar för arbete till personer som har fyllt 65 år. Detta för att öka likformigheten i skattesystemet. Mer information om detta och andra förslag i budgetpropositionen finner du på vår hemsida.

Så här svarade jag :Ja, självklart så är det likformigt. Men vad finns det för vits med likformighet? Ska det inte hellre vara rättvist? S.k. platt skatt är likformig, men knappast rättvis? 
/Per Sundin

Arbetsgivaravgiften består i själva verket av flera olika avgifter som ger det grundläggande sociala försäkringsskyddet.

Ålderspensionsavgift						10,21 %
Efterlevandepensionsavgift						1,17 %
Sjukförsäkringsavgift						4,35 %
Arbetsskadeavgift						0,30 %
Föräldraförsäkringsavgift						2,60 %
Arbetsmarknadsavgift						2,91 %
Allmän löneavgift						9,88 %
Totalt arbetsgivaravgifter						31,42 %

Arbetsgivaravgiften är alltså ingen påhittad skatt på lönearbete utan en avgift som syftar till att täcka kostnader som vårt socialförsäkringssystem orsakar. Den s.k. allmänna löneavgiften är undantaget, en restpost som uppkommit när någon av de andra avgifterna sänkts och man har tillfört extra pengar till statskassan genom att behålla summan av avgifter konstant.

Arbetstagare som är äldre än 65 har alltid fått betala en lägre avgift utifrån antagandet att en äldre t.ex. har mindre sjukdagar än andra (låter konstigt men de som väljer att arbeta efter 65 är troligen betydligt friskare än genomsnittet innan 65), är ytterst sällan föräldrar eller arbetslösa. Det finns alltså goda skäl för att de som anställer pensionärer ska betala lägre arbetsgivaravgift. Så var det t.ex. under Göran Perssons tid då arbetsgivaravgiften för pensionärer var 6 % lägre än för övriga löntagare. Alliansregeringen har velat uppmuntra pensionärer att fortsätta arbeta och har ytterligare sänkt arbetsgivaravgiften för pensionärer till att omfatta endast ålderspensionsavgiften 10,21 %.

Den nya (S-MP)-regeringen har valt att jämställa pensionärernas avgifter med övriga arbetstagares. Det får betraktas som en straffskatt för de som har fräckheten att, trots att vi har kommit överens om att man ska sluta arbeta vid 65, ändå väljer att arbeta.

Man kan fundera över regeringens avsikt att öka antalet lärare. Det går givetvis inte att åstadkomma på något år om man vill anställa behöriga lärare.  Regeringen väljer alltså att straffa de kommuner som hellre anställer behöriga pensionärer än obehöriga ungdomar.

Antag att en pensionär har 35 000 i beskattningsbar månadsinkomst. Hans arbetsgivare betalar då idag 3600 i arbetsgivaravgift men efter årsskiftet 11000. Antag att denna pensionär samtidigt uppbär 25 000 i pension. Skattesänkningen för pensionärer omfattar 2015 endast de som har lägre inkomst än 1000 i månaden.  Men om den s.k. pensionärsskatten förvinner helt, vilket sägs vara avsikten (på obestämd tid!), skulle denna pensionärs skatt sänkas med 877 kr/ månad.

Om man jämför en arbetande pensionärs ekonomiska villkor kan man då påstå att den nuvarande regeringen är 8,5 ggr fientligare än den gamla regeringen?

Nu har den nya regeringen presenterat sin budget. Tyvärr kommer den ganska säkert att innebära att vi får färre riktiga arbeten och fler som istället för lön får bidrag.

Många inslag i budgeten är otroligt kortsiktiga, exempelvis nedanstående: Kristdemokraterna har lyckats få till stånd avdragsrätt för gåvor till välgörande ändamål, och ville nu ytterligare höja med tanke på den positiva effekt införandet gav.

Nu avser den rödgröna regeringen att avskaffa avdragsrätten.

Att den ideella sektorn genom avdragsrätten tillförs betydligt mer pengar än det kostar för statskassan är troligt, men inget som den nya regeringen bryr sig om att utreda. Bara det faktum att avdragsrätten gynnar de som ger stora belopp (max 6000 kr/ år som ger 1500 kr i avdrag), alltså de som har pengar, ger (S-MP)-regeringen nog motivation att slopa avdragsrätten. Eftersom de organisationer som stöds genom avdragsrätten får fem miljarder i statsstöd vore det naturligtvis logiskt att Magdalena Andersson drar in även det stödet.

Slopad avdragsrätt drabbar i första hand de som har det svårt i Sverige och utomlands, vilket förstärks av att regeringen överger 1 %-målet. Tro inte att det slår mot givarna, kniper det så minskar många helt enkelt sitt givande.

Per Sundin (KD)

Kyrkans tidning från 18 september handlar mycket om sverigedemokraternas ökande inflytande i svensk politik, även i kyrkopolitiken. På första sidan oroar deras framgångar både församlingar och ärkebiskop Jackelén. Båda ledarna + ett citat handlar om SD, på nyhetssidan kommenteras SD:s många motioner och inträde i kyrkomötets utskott, och på s 8-9 kommenterar representanter för kyrkan SD:s framgångar i valet söndagen innan.

Vi har elva grupper representerade i kyrkomötet. Jag tror även många av dem som finns i mindre grupper kan ställa förslag som om de antas är viktiga för kyrkans fortbestånd. Men jag har svårt att tänka mig att SD kan tillföra något, eftersom de har som viktigaste programpunkt att begränsa invandringen. Starka krafter inom kyrkan har ju motsatta intentioner, man vill hjälpa personer som riskerar att drabbas av utvisning trots att de oftast har vistats flera år i Sverige. Jag tror att även många andra kyrkliga aktiviteter idag triggar ett ökat röstande på SD, t.ex. regnbågsmattan i Härnösands domkyrka.

Därför är sammankopplingen mellan politiska partier och representation i kyrkliga organ är olycklig. Om man istället blev invald på kyrkliga meriter skulle sverigedemokraternas inflytande reduceras till högst någon enstaka procent, eftersom denna grupp i stort sett saknar genuint kyrkligt intresse.  En sådan ordning verkar för de flesta av våra medlemmar och även icke-medlemmar självklar, dock ej för dem som via sina respektive partier klamrar sig fast vid maktens köttgrytor.

Om alla skulle finnas på en lista i bokstavsordning och det ankom på de röstande att kryssa för de mest lämpliga att bestämma i kyrkan är jag övertygad om att riksdagspartiernas företrädare skulle tappa i röstetal, särskilt SD. En sådan valprocedur förutsätter att vi frångår direktval på stifts- och kyrkomötesnivån.

Med nuvarande ordning riskerar vi att SD ökar i kyrkomöte och på övriga beslutsförsamlingar på samma sätt som i de borgerliga valen. Kan inte majoriteten av kyrkomötet (134 av 251) som inte tillhör politiska partier verka för denna självklara ordning?

Per Sundin, kyrkvärd och medlem av kyrkofullmäktige i Själevad