Ledare: Sverige behöver nyktrare villkor för mikrobryggerierna

I mitten av 90-talet var antalet ölbryggerier i Sverige lätträknade och de flesta var kvantitetsfokuserade storproducenter. Men på mindre än 20 år har bryggerinäringen förändrats. Efter flera decennier av rent industribryggande blomstrar marknaden för de småskaliga brygderna igen.

De som dricker öl har blivit mer intresserade av hantverksproducerad kvalitetsöl än massproducerade långburkar.

Mikrobryggeritrenden, som importerades från USA, gjorde att branschen växte explosionsartat och för knappt två år sedan startades det mer än ett bryggeri i veckan i Sverige.

Även om samma takt inte kan hållas i dag så sprider sig dofterna av humle och malt allt mer över landet. Framgångssagorna har avlöst varandra. I hela landet bubblar – bokstavligen! – bryggerinäringen.

Att driva ett mindre bryggeri i Sverige är däremot inte lätt. Framför allt inte på landsbygden. I "Januariavtalet" fick Centerpartiet förvisso med sig regeringen på att utreda gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker. Men det är just bara en utredning, risken är överhängande att det även denna gång leder till intet.

Än väntar alltså många år innan bryggeribesökarna kan köpa med sig en flaska eller två hem från det lilla mikrobryggeriet i byn.

En än större utmaning, åtminstone ekonomiskt, är alkoholskatten. Svenska mikrobryggerier betalar nämligen högst skatt i hela EU. Detta trots att EU redan 1992 införde ett direktiv som uppmuntrar till lägre punktskatt på alkohol för mikrobryggerier.

Tre länder i EU har högre alkoholskatt på öl än Sverige – Finland, Irland och Storbritannien. Men de har, till skillnad från Sverige, valt att ge småbryggerier en skattelättnad på 50 procent.

21 av EU:s 28 medlemsländer nyttjar i dag möjligheten till differentierad alkoholskatt och ger lokala bryggerier med liten produktion en skattelättnad. Men Sverige har under flera decennier konsekvent sagt nej till detta.

Italien, Litauen och Spanien har inte heller någon differentierad alkoholskatt för mindre bryggerier, men det beror på att alkoholskatten i dessa länder redan är så pass låg att en sänkning av punktskatten skulle ha marginell påverkan på konsumentpriset.

En rapport från intresseorganisationen "Sveriges oberoende småbryggerier" och LRF gör gällande att mikrobryggerierna har skapat fler än 2 000 arbetstillfällen i Sverige. Om Sverige följde EU:s uppmuntran om lägre punktskatt på alkohol för mikrobryggerier – och införde gårdsförsäljning! – skulle än fler jobb kunna skapas.

För ett bryggeri som verkligen är "mikro-" skulle en skattelättnad kunna betyda att ägaren kan arbeta heltid med bryggande i stället för att bara ha det som hobby.

Gårdsförsäljning och en differentierad alkoholskatt är verkligen inte lösningen på landsbygdens alla utmaningar. Och det handlar inte heller (bara) om att vi ska kunna dricka billigare öl. Det handlar om bättre villkor för småbryggerier i Sverige, en nyktrare näringspolitik och om att utveckla – inte avveckla – den svenska dryckeskulturen.

Gustav Ericsson

gustav.ericsson@mittmedia.se

Gustav Ericsson saknar sakliga argument i sin ledare om gårdsförsäljning.

Han skriver att det inte är lätt driva ett mindre bryggeri. Det är överhuvudtaget svårt att driva ett mindre företag och borde väl vara så om man framställer en så för hälsan tvivelaktig produkt som öl. ”Framför allt inte på landsbygden”, skriver han vidare. Inte så konstigt, eftersom där pågår produktionen längre från de stora konsumentgrupperna. Om det är svårare att driva företag på landsbygden, varför gynna just små bryggerier? Då känns centerns förslag att höja grundavdraget i landsbygdskommuner mer rättvist.

Det verkar också som att Gustav Ericsson tycker att det finns ett egenvärde i att köpa ölet på bryggeriet i stället för på Systembolaget. Det kan väl inte vara någon skillnad på smaken? Det verkar inte heller så klimatsmart att varje konsument åker ut på landsbygden för att köpa sin veckoranson.

Vidare menar Gustav Ericsson att man ska sänka skatten för små bryggerier. Produktion av alla möjliga varor förefaller att gynnas om den sker i större skala än i mindre. Varför skulle man gynna just småbryggerier? Varför inte sänka skatten för småjordbruk och småindustri? När det gäller öl vore det väl rimligare om ett litet bryggeri konkurrerar med bättre smak i stället för lägre skatt?

Finns det en fara i att, enligt Gustav Ericssons vision, allt fler har sin utkomst i produktion som lever på andras alkoholberoende?

Eftersom alkoholkonsumtionen sjunker bland yngre människor så sker det antagligen en utarmning av svensk dryckeskultur. Svensk dryckeskultur, är det supa och slåss? Det finns ett starkt samband mellan misshandel och alkohol och även ett linjärt samband mellan alkoholkonsumtion och alkoholskador. Ur den synpunkten känns det helt fel att med sänkt skatt hålla den svenska dryckeskulturen under armarna.

Per Sundin, IOGT-NTO i Backsjö

SVAR DIREKT:

Jag förstår att Per Sundin kanske inte är en lika frekvent besökare hos Systembolaget som jag är. Men då kan jag berätta att hyllmeter efter hyllmeter fylls av billiga ölsorter från framför allt USA, Tyskland, Tjeckien och Danmark. Även de svenska massproducenterna tar en del kvadratmeter i anspråk, medan de lokala mikrobryggerierna är lätträknade på hyllan om de ens tar sig över Systembolagets höga trösklar.

Sundin frågar efter egenvärdet i att köpa direkt hos bryggeriet. Ja, för många bryggerier skulle det bli just deras enda chans till försäljning. IOGT-NTO verkar förknippa svensk dryckeskultur med att supa och slåss. Det är vi få andra som gör i dag. Statistik från Folkhälsomyndigheten visar att allt färre dricker. Och vi som värnar vårt lands rika mat- och dryckeshistoria – där vi sätter fokus på lokalproducerade råvaror och produkter av hög kvalitet – vi hoppas så klart att mikrobryggeritrenden håller i sig och blir en självklar del av dryckeskulturen.

Gustav Ericsson

Mitt svar:

Småbryggeriernas problem är inte unika. Svensk livsmedelshandel domineras av ett fåtal kedjor. Hur ska ett litet bageri kunna bli leverantör till dessa? Om volymen är liten finns bara kvaliteten att konkurrera med.

Jag medger att ett litet bageri kan ha mindre möjligheter att kunna sälja lokalt än ett bryggeri, men det beror utan tvivel på att där skulle alkoholhaltig dryck säljas, en produkt med negativ hälsoeffekt som sedan 1600-talet inte sålts var som helst utan restriktioner i Sverige.

Gustav blundar för sambandet mellan våld och alkohol, men vill tillsammans med ”vi få andra” kanske skapa en ny svensk dryckeskultur där detta samband inte finns. Tveksamt om Gustav med flera mäktar med det. Jag rekommenderar att istället stödja den svenska sundhetskulturen som växer sig allt starkare med positiva hälsoeffekter där inte alkohol och ölmagar hör hemma.

Skickade just detta till Ring P1:

Vet inte vad han som förestod P1-morgon idag heter, men han dummade sig och sparkade på Danmark. De har ett bättre fungerande valsystem än vi, men han menade ändå att de lever kvar i ”sagans värld”. Orsaken är att där är det statschefen som utser regeringsbildaren, medan vi som lever i ”verkligheten” låter talmannen göra samma jobb.

Ja, kungar och drottningar finns i sagor men inga talmän. Monarken har i alla fall fördelen framför talmannen att han är inte utsedd i det politiska systemet, ska alltså vara opartisk, en klar fördel i sammanhanget. Dessutom har monarken erfarenhet från regeringsbildningar, något som talmannen i allmänhet saknar.  Märkligt att det bara är vi som lever i den s.k. verkligheten medan Norge, Danmark, Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Spanien, Storbritannien och troligen ytterligare några, inte gör det. Sverige är givetvis alltid bäst i P1 (sagans värld?) men i själva verket sämst i det här avseendet.

Insändare 12 maj:

IOGT-NTO:s mål är ett EU som ger medlemsstaterna makten att föra en evidensbaserad alkoholpolitik, och ett samarbete mellan medlemsstaterna för att minska alkoholskadorna i hela EU.

Alkoholindustrin satsar mer än 80 miljoner kronor i EU årligen på att förhindra och försena EU-lagstiftning. Tillsammans har de 28 personer som när som helst kan besöka Europaparlamentet och 86 personer som arbetar heltid för att främja deras intressen.

Målet är att tjäna tillbaka pengarna och mer därtill genom en bibehållen eller ökad konsumtion. Det leder i sin tur till ett ökade folkhälsokostnader som skattebetalarna i EU får betala.

Närmare två miljarder kronor ur EU:s jordbruksbudget går varje år till bland annat vinmässor och reklam i USA och Kina. De två största högergrupperna i folkhälsoutskottet – M, KD och SD vill se fortsatta subventioner. Därför är det viktigt att den 26 maj rösta fram svenska parlamentariker som brinner för folkhälsofrågor. Din röst gör skillnad.

Alkohol är skadligt för hälsan och en tung börda för samhället i form av vård, våld och frånvaro från arbetsplatser. Därför arbetar IOGT-NTO för en minskad totalkonsumtion av alkohol. Men eftersom en minskad alkoholkonsumtion skulle minska företagens vinster försöker alkoholindustrin att påverka lagstiftningsprocesser till deras egen vinning. Ett konkret exempel på lobbyism är att alkoholindustrin ännu inte behöver deklarera ingredienser och näringsvärden på sina produkter.

Att en industri med ekonomiska intressen i konflikt med folkhälsa deltar i en beslutsprocess som riskerar minska deras vinstmarginaler utgör en stark intressekonflikt. IOGT-NTO arbetar för ett alkoholdirektiv som prioriterar folkhälsan.

En av demokratins hörnstenar är att medborgare och medlemsländer ska kunna vara lika delaktiga i lagstiftningsprocesser oavsett storlek på börs. När systemet inte möjliggör detta, är det upp till medborgare och civilsamhälle att stå upp för rätten till delaktighet. Vi anser att civilsamhället borde:

· Kräva transparenta processer så att vi får veta vad som försiggår bakom kulisserna i EU:s maktcentra

· Ännu starkare belysa orättfärdigheten i att aktörer med starka intressekonflikter ges inflytande över folkhälsolagstiftning.

Det är både vår rätt och vårt ansvar.

IOGT-NTO Västernorrland, genom Rose-Marie Byström, Olle Häggström, Maria Vestman och Gunnar Eklöf

Hanna och jag svarade:

I insändaren "Ska EU stötta alkoholindustrin eller prioritera folkhälsan?", från IOGT-NTO, hamnade vi kristdemokrater i dåligt sällskap. Vi påstods vilja fortsätta subventionera vinmässor och reklam för alkohol från jordbruksbudgeten.Visserligen fanns dessa uppgifter i ett svarsformulär från IOGT-NTO till partierna i EU-valet, men icke desto mindre så stämmer inte uppgifterna. Trots att kristdemokraterna ingår i EPP, en grupp där man kan misstänka att sådana åsikter finns, så har de svenska kristdemokraterna alltid kunnat rösta och röstat mot sådana subventioner (vilket även de andra svenska partierna som fick samma fråga påstår att de är motståndare till).

Vår inställning är att EU-budgeten totalt ska minskas och jordbruksbudgeten drabbas, i första hand subventioner som till exempel gynnar alkoholindustrin.

Kristdemokraterna ställer sig för övrigt bakom hela insändarens budskap och vi noterar också att vår nuvarande representant i EU-parlamentet, Anders Sellström, är den enda från Sverige norr om Gävle.

Per Sundin och Hanna Sydhage (KD)

Och sedan kom Kalle Dramstad från IOGT-NTO i Stockholm och svarade:

I insändaren "Kristdemokraterna vill inte stötta alkoholindustrin" säger Per Sundin och Hanna Sydhage (KD) att IOGT-NTO har publicerat uppgifter som inte stämmer i vår partianalys inför EU-valet.

IOGT-NTO är partipolitiskt obundet. Det finns inget eget värde för oss att få ett parti att framstå bättre än ett annat, tvärtom vill vi ge partierna möjlighet att besvara de frågor som vi på IOGT-NTO tycker är viktiga och som sällan omnämns i medieutfrågningar.

Partiernas svar på våra nio frågor redovisas på IOGT-NTO:s hemsida. För att ge partierna en ytterligare chans att ge en allmän bild i alkoholfrågan som inte kunde täckas av ja- och nej-svar fanns en ytterligare fråga i enkäten som inte är publicerad på hemsidan men som vi delar med oss av här:

”Övriga saker ni skulle vilja nämna men inte fått utrymme för ovan:

Kristdemokraterna betraktar alkoholpolitiken som en nationell angelägenhet. Då vi står bakom Sveriges restriktiva alkoholpolitik, vill vi inte se en harmonisering inom EU, utan anser att varje land bör besluta om dessa frågor. Detta utesluter dock inte att länder inom unionen har policy-utbyte och delar med sig av best-practice.

Vi vill generellt minska jordbruksstödet och genom det vinsubventionerna, men ser inte skäl att särskilja denna sektor från övrigt jordbruk.”

Vi vet dock att det ibland kan bli fel och välkomnar såklart med glädje om KD vill ta ställning mot EU:s vinsubventioner. Partiet får då gärna inkomma med ett reviderat svar så lovar vi att publicera ändringen innan valdagen den 26 maj 2019.

Med varma hälsningar,

Kalle Dramstad, politisk sekreterare i EU-frågor för IOGT-NTO

Så här svarar jag:

Vi tyckte vi var klara med att vår insändare byggde på hur kristdemokraterna har agerat hittills i EU-parlamentet. Den som svarat i enkäten har tydligen en annan uppfattning om hur vår alkoholpolitik borde se ut. Tyvärr har hans svar inget stöd i partiets principprogram. Så här står det om alkohol i principprogrammet:

"Den övervägande delen av våldsbrottsligheten sker under inflytande av alkohol och andra droger. Insatser ska göras för att motverka ungas alkoholkonsumtion och drogfria miljöer ska främjas."

”Det alkoholpolitiska arbetet ska syfta till att minimera alkoholskador genom en låg totalkonsumtion. Genom generella och särskilda åtgärder som information, en aktiv prispolitik, försäljningsmonopol och en restriktiv lagstiftning, skapas förutsättningar för att minska skadeverkningarna.

I det förebyggande arbetet ska insatser för barn och ungdomar prioriteras. Det ska finnas åldersgränser för inköp av alkohol och tobak. Återhållsamhet med alkohol ska gälla vid offentlig representation.”

Egentligen borde frågorna ha ställts till våra toppkandidater istället för någon ”sakkunnig” på partikansliet med tydligen dålig förankring i partiprogrammet. Denne ”sakkunnige” borde i efterhand ha kunnat titta igenom samtliga partiers svar och då kunnat observera att att de svar han gett placerat oss i särklass på en alkoholliberal skala och då snabbt förhoppningsvis kunnat korrigera svaren. Detta har uppenbarligen inte skett, och därmed har han gjort ett dåligt jobb.

Hillevi Larsson (S) 
Yasmine Bladelius (S) 
Rasmus Ling (MP) 
Lina Nordquist (L) 
Niels Paarup-Petersen (C) 
Johanna Jönsson (C) 
Mia Sydow Mölleby (V)
Riksdagsledamöter

Sverige är ett föregångsland inom jämlikhet där framgång bygger på individens egna meriter. Vårt statsskick innebär dock fortfarande att landets högsta offentliga ämbete går i arv inom en utvald familj. Monarkin går inte att förena med demokrati, jämlikhet och medborgerliga rättigheter på tvåtusentalet.

Fördjupa demokratin

Vår nuvarande regeringsform är snart 50 år gammal. När den infördes var det en reform som fördjupade den svenska demokratin genom att begränsa monarkens makt. Det är återigen dags att se över grundlagen och ta ytterligare ett steg för att stärka den svenska demokratin.

Utreda monarkin

Det vore olyckligt om Sverige tillät statschefsämbetet att gå i arv till ännu en generation. Vi skulle då riskera att hamna i en situation där den nya statschefen kan inneha positionen i ytterligare 40 år innan det återigen är dags för nästa generation att ta vid. Därför anser vi att en utredning om monarkin måste tillsättas snarast.

En utredning som syftar till att omedelbart åtgärda de största bristerna rörande statsskicket, men som också presenterar en färdplan mot en övergång till republik med en demokratiskt vald statschef. En lämplig tidpunkt för en övergång till republik vore då vår nuvarande kung antingen avlider eller abdikerar.

Skydd mot korruption 

De största demokratibristerna som snarast bör åtgärdas är ett avskaffande av statschefens åtalsimmunitet, ett avskaffande av bekännelsetvånget samt att införa ett kontrollsystem för hov- och slottsstaten som motsvarar det som våra statliga myndigheter lyder under.

Riksrevisionen bör utses som granskningsinstans för den offentliga verksamhet som omfattar utövandet av statschefsämbetet.

Genom att avskaffa statschefens åtalsimmunitet så skyddar vi ämbetet från korruption samtidigt som vi skapar möjligheter för ansvarsutkrävande från innehavaren av landets högsta offentliga ämbete. Om Carl Gustaf Bernadotte bryter mot lagen som privatperson så måste han kunna lagföras.

"Ska förkasta muslimer och judar"

Idag står det skrivet i grundlagen att statschefen ska bekänna sig till den rena evangeliska läran, och att den som inte gör det inte heller kan vara statschef. Detta strider mot den religionsfrihet som råder i Sverige, och som enligt Europakonventionen räknas som en mänsklig rättighet.

Att kungen enligt lag ska vara en renlärig lutheran betyder också att han ska förkasta muslimer och judar. Det rimmar mycket illa med den samlande funktion som kungahuset säger sig ha i tvåtusentalets Sverige.

Säkerställa rättssäkerhet

Kravet på insyn i kungliga hov- och slottsstatens ekonomi och verksamhet ligger i linje med de system som redan finns för all statlig verksamhet i Sverige. Genom att låta Riksrevisionen granska offentlig verksamhet kan vi säkerställa ett rättssäkert och ändamålsenligt utövande. Det är en viktig pusselbit i arbetet mot korruption och en av de saker som gör Sverige till en välfungerande demokrati.

Öppna ögonen

Sverige är ett modernt land som på många sätt ses som ett föredöme när det kommer till jämlikhet och mänskliga rättigheter. Vi kan inte längre blunda för det faktum att vårt statsskick representerar motsatsen till många av de värderingar som vi förknippas med.

Demokrati och mänskliga rättigheter kommer inte gratis, det är någonting vi alltid måste sträva mot. Därför anser vi att det är av stor vikt att vi så snart som möjligt kan presentera en färdplan mot ett modernt statsskick.

Mitt svar:

Visst går en kung eller drottning som statschef att förena med demokrati. Det fungerar i många länder runt om i världen, bl.a. i Sverige. 

Jag är stolt över att tillhöra ett land med gamla demokratiska traditioner. Sverige är ett land där demokratin kommit till på fredlig väg. Jämför Frankrike där folket skulle ta makten vilket tillfället öppnades för 1789 när regeringen hade råkat i ekonomiska svårigheter. Men radikala element tog över, kungafamiljen utraderades, terrorvälde utbröt och större delen av Europa blev krigsskådeplats med enorma lidanden för vanligt folk i främst Frankrike som följd. Frankrike är nu inne på den femte republiken efter att ha  gått igenom restauration, julirevolution, februarirevolution, kommunarduppror, tredje republiken med 20 presidenter på 70 år av vilka de sju riksdagsledamöterna troligen inte kan namnge någon på rak arm, över hundra konseljpresidenter, två världskrig varav ett vunnet trots 1,7 miljoner fransmän döda (jo, Frankrike räknades även 1945 som segrarmakt!), fjärde republiken med 25 konseljpresidenter på tolv år.

Skulle de franska traditionerna vara bättre än våra?

Tysklands historia efter sammanbrottet 1918 är inte heller något att yvas över (vet någon vem som är förbundspresident där)? I landet Lagom är kungahuset snart det enda som sticker ut. Det troliga är väl att om de sju riksdagsledamöterna skulle få sin vilja igenom att vi skulle få en president med ungefär samma befogenheter som kungens, dvs. en reträttpost för en misslyckad politiker, en finare landshövding. Medge att närvaron av Victoria på t.ex. en industrimässa är hundra gånger mer intressant än en eventuell dotter till vår eventuelle president! Med en president skulle vi naturligtvis tappa reklamintäkter för landet, men principen ”rättvisa åt alla” är för de sju viktigare. (Det liknar de socialistiska partiernas åsikter om förmögenhetsskatten, huvudsaken är att de rika beskattas. Om de fattiga därmed blir ännu fattigare spelar mindre roll, principen är viktigare.)

Och vad skriver de om? Skulle den evangelisk-lutherska läran göra att kungen bör ”förkasta”(!?) muslimer och judar. Låt dessa tala för sig själva. Gissningsvis är acceptansen hos muslimer och judar för monarki större än hos kristna (om ni sju räknar er dit?).

Betyder ”kunglig svensk avundsjuka” att man är avundsjuk på kungahuset? Finns det några traditioner som är värda något? Att republiken Sverige skulle vara mer demokratisk är bara en illusion. Ett beslut om republik skulle ge ett oåterkalleligt tråkigare Sverige!

Men visst kan en del förändras. Om hovförvaltningen skulle kunna effektiviseras skulle många vinna på det, kanske mest monarkin, och regelbundna revisioner skulle kunna vara ett medel för att åstadkomma det.

En annan förändring vore att låta kunna återfå uppdraget att utse regeringschef. Så fungerar det i alla andra monarkier. Bortsett från osakliga tyckanden som fler än de sju ägnar sig åt skulle två saker vinna på det. Kungen skall i princip vara partipolitiskt neutral och har också lyckats med det i 60 år då han blev med denna statsfunktion pga klåfingrighet i Torekov. En politiskt utsedd talman har inte alls samma förtroende som en opolitisk kung i det avseendet. Så har det fungerat i Storbritannien i flera hundra år. Dessutom har talmansämbetet i Sverige inte någon kontinuitet. Följden har blivit att talmannen saknat erfarenhet för denna del av hans uppdrag.

Men den största fördelen med monarkin är att ämbetet går i arv. Den nye statschefen har redan från barndomen förberetts för sitt ämbete när det gäller att representera landet. De sju vill passa på att ta ifrån Victoria möjligheten att sitta på Sveriges tron. Det vore synnerligen olyckligt. Victoria har egenskaper som kommer att göra henne till en av de bästa statscheferna i den svenska historien.

Hur Victoria skulle klara av sitt uppdrag har de sju inte spekulerat i. Tydligen ointressant. Ingen av de sju kommer med sitt förslag förhoppningsvis att bli ihågkomna i den svenska historien.

Insändare i Kyrkans Tidning

Jag läste med intresse artiklarna i Park & kyrkogårdsbilagan om återanvändning av gamla gravstenar.

Men det var en mening som jag fastnade för: ”Ett argument för att inte använda gravsten i muren har hela tiden varit att det går att se vems sten som ligger i muren.”

Varför skulle detta vara fel?

Om man går på insidan av en kyrkogårdsmur skulle man på ena sidan se förhoppningsvis fullt läsliga gravstenar värda 10 000-tals kronor och på andra sidan delar av gravstenar med ett negativt värde. Kan någon förklara hur ”guldet blev till sand”? Varför skulle jag gärna besöka och betala för mina far- och morföräldrars gravstenar på vänster sida men bli illa berörd om samma sten fanns inmurad i en stenmur på höger sida? Man låter prästers gravstenar från 1600-talet och senare finnas kvar på församlingens bekostnad men låter vanligt folks gravstenar från vår tid krossas och bli fyllnadsmassor.

I vår tid är ”hållbarhet” ett honnörsord. De kyrkogårdsmurar som byggs nu ska förhoppningsvis stå i storleksordningen 1000 år. Man har funnit delar av eller hela tusenåriga runstenar av oskattbart värde använda i murbyggen. Möjligen är våra stenar i vår digitala tid inte lika värdefulla som gamla runstenar, men de visar i alla fall hur gravstenar kunde se ut på 1900-talet, också en kulturskatt.

Per Sundin, kyrkofullmäktigeledamot som skrivit motion i detta ämne

Allan Emréns föredrag 17/2 2019 i Gullängets kyrka om kristen tro och naturvetenskap

Allan Emrén, fil dr i fysikalisk kemi och geokemi, besökte 17 februari en nära fullsatt Gullängets kyrka för en föreläsning om ”Kristen tro och naturvetenskap”. Arrangörer var Öviksortens lekmannakår i Själevad och Teologisk söndag för alla (Birgitta Blomqvist, Kerstin Evertsson, Ingrid Skagersten och Ulla-Britt Sundin, pensionerade präster i Själevad)

Allan forskar själv och är, eller var, knuten till Chalmers högskola och Göteborgs universitet. Dessutom flyger han (har certifikat och äger själv ett flygplan), seglar (utan motor!) och sjunger i två körer (kyrkokören i Hemsjö där han bor och en oratoriekör i Falköping).

I sin ungdom var han ateist och slukade allt om astronomi och fysik. Efter ett föredag i radio av Knut Lundmark, astronom och professor i Lund, som redan i början av 50-talet funnit en märklig överensstämmelse mellan Bibelns skapelseberättelse och den astronomiska forskningen (t.ex. att universum har en startpunkt precis som i Bibeln, en teori som då inte var allmänt accepterad men som Lundmark tydligen omfattade), tänkte han om vid 13 års ålder och blev kristen.

När Allan var 17 år rådde brist på präster och biskopen i Göteborg, som då var Bo Giertz, menade detta bl.a. bero på att många sade nej till kallelsen. Vid ett tillfälle när Allan bad om sin egen livsväg i domkyrkan i Göteborg fick han istället höra Guds röst som sade: Du ska lära dig fysik och kemi så får du se hur du kan visa att ”Jag är”.

Detta blev alltså Allans livsväg.

Han skrev 2012 boken ”Fotspår i kosmos”. Med det menas att Gud har lämnat fotspår där man tydligt kan spåra en skapare. Men då måste man dels ha tillräcklig kunskap, dels ha accepterat möjligheten av en skapare.

Under föreläsningen i Gullängets kyrka utgick han från nickelkärnan. I den finns både protoner och neutroner. Protonen är stabil även i fritt tillstånd. Neutronen är inte stabil i fritt tillstånd utan faller sönder inom 12 minuter. Skulle neutronen ha varit lika stabil skulle vätets elektron ha fångats in av protonen och de bildat en stabil neutron och därmed skulle inte den grundläggande byggstenen, väteatomen, oundgänglig i universums bygge, inte ha funnits annat än som en instabil isotop.

Bigbangteorin innefattar ett expanderande universum. Motsatsen innebär värmedöd och ett statiskt tillstånd där eventuella energiresurser skulle ha förbrukats. Expansionen är därför ett villkor för skapelsen.

En annan märklig omständighet visade Allan med hjälp av en tabell över stabila isotoper med början från atomvikten 1. Där saknas isotoper med atomvikterna 5 och 8. Skulle sådana finnas skulle förbränningen i stjärnorna (som underhålls av bildningen av deuterium och helium) skena. Visserligen bildas beryllium med atomvikten 8 genom sammanslagning av två heliumkärnor, men den isotopen har halveringstiden en triljontedels sekund innan två heliumkärnor återbildas.

I det unga universum fanns endast tre grundämnen, väte, helium och litium. Men när vätet i stjärnorna tar slut växer stjärnan i omfång och blir en röd jättestjärna. I den kommer temperaturen att öka och ämnen med högra atomvikter bildas bl.a. via den instabila Be-8. Om stjärnan varit tillräckligt stor kommer jättestjärnan slutligen att explodera varigenom den palett av grundämnen som vi har på jorden sprids i omgivningen.

För 5,5 miljarder år sedan kom solen och solsystemet att bildas i utkanten av en av Vintergatans spiralarmar. En placering i armens mitt hade inneburit stora risker för solsystemet för närliggande(!) explosioner. Möjligen kan en katastrof komma när någon av de närliggande jättestjärnorna Deneb i Svanen och Betelgeuze i Orion exploderar och blir en supernova. Det bör inträffa inom en miljon år.

I centrum av solsystemet finns solen som dragit till sig huvudkomponenterna i det moln av gas och stoft som fanns i omgivningen, väte och helium. Längre ut bildades planeterna i första hand av tyngre ämnen som kunde fångas av gravitationen (många lättare ämnen kan inte fångas). De stora planeterna innebär ett skydd för bl.a. jorden från att träffas av kometer, men inget fullständigt skydd. Dinosauriernas försvinnande antas ha skett genom en kollision med en komet.1994 fångades Shoemaker-Levykometen in av Jupiter varvid ett eldklot betydligt större än jorden bildades,. Det skulle varit slutet för troligen allt liv på jorden om jorden istället träffats.

Avståndet till solen är optimalt för liv, troligen en förutsättning. Allan menade att i solsystemet är intelligent liv endast möjligt längs jordens cirkellinje runt solen +- någon procent.

Ett ämne som är nödvändigt för livet på jorden, trots att det är giftigt i ren form, är vatten. Vatten borde med hänsyn till storlek och form ha en betydligt lägre kokpunkt, ca -150 grader. Att den finns i flytande form under 100 grader beror på vätebindningen, vilken alltså är en förutsättning för liv. Den är också er förutsättning för att isen, i motsats till alla andras fasta ämnen, är lättare än motsvarande flytande ämne, i sin tur en förutsättning för allt liv i vatten.

Vätebindningen innebär också att vattnet är det viktigaste lösningsämnet för andra fasta ämnen.

En annan märkligt sak med vatten är protolysen, att vatten står i jämvikt med hydroxid- och oxoniumjonen, och att det denna påverkar det mesta av det som händer i människokroppen och allt annat biologiskt liv. Allan menade också att ”Rent vatten balanserar dessutom kring sin mest instabila punkt”, dvs. där pH = 7.

Mellan atomer finns fyra krafter, kovalent bindning, jonbindning, vätebindning och van der Waalsbindning (det finns även fler!) som förhåller sig ungefär som 100:100:10:1. Att det är relativt stora skillnader i styrkan ger möjlighet att önskvärda begränsade reaktioner kan ske utan att molekylstrukturerna totalt raseras.

Ett exempel är DNA, både informationsöverföring och kopiering. Informationsöverföringen och kopiering sker genom att kvävebaser dockar ihop med motsvarande kvävebaser i DNA-kedjan med vätebindningar. Tur då att de kovalenta bindningarna i kvävebaserna är betydligt starkare än vätebindningen så att inte DNA-molekylen slits sönder när ”avläsningen” är klar. Hade dockningen skett med van der Waalsbindning hade å andra sidan läsfelen varit legio eftersom denna inte alls är lika specifik när det gäller det tredimensionella utseendet av kvävebaserna ifråga.

Ett ämne som liksom vatten är nödvändigt för livet på jorden är grundämnet kol. Det som är avgörande för kolets betydelse är dess förmåga att bilda långa kedjor av kolatomer. Är det en tillfällighet att ett sådant ämne finns?

Därefter hade Allan en diskussion utifrån en bild på atomen utgående från Bohrs atommodell som dock gällde som den allmänt accepterade vad det gäller elektronernas läge i endast 11 år. Istället menar man nu att elektronen ligger i ett eller flera moln runt atomkärnan och att dess exakta läge är helt obestämt ända tills det mäts. Men vid mätningen kastas elektronen över i ett annat okänt tillstånd på grund av Heisenbergs osäkerhetsrelation. Denna innebär också att energiprincipen inte stämmer till 100 %. ”Ju snabbare ett förlopp är dess osäkrare är dess energi”.

Tack vare osäkerhetsrelationen är det omöjligt att alla händelser är förutbestämda sedan universums början. Anledningen är att om alla elementarpartiklar hade exakt bestämda lägen så vore deras hastigheter totalt obestämda. Om de hade bestämda hastigheter skulle det inte ens vara bestämt om de befann sig i universums ena ända eller den andra. I många fall kan en mycket obetydlig händelse få enorma konsekvenser, exv. en fjärils fladdrande kan orsaka en orkan (enligt den s.k. kaosteorin).

Allan menar också att osäkerhetsrelationen ger möjlighet för ingripande från Gud vid olika tillfällen och också en förutsättning för oss själva att påverka skeenden med vår spontant upplevda fria vilja som i en mekanisk värld skulle varit förutbestämda. Osäkerhetsrelationen verkar vara omöjlig att förstå (lika omöjlig som en skapare för en del människor) eftersom vi har fastnat i en mekanisk världsuppfattning. Samtidigt strider den mekaniska världsbilden med en upplevd fri vilja för oss själv och alla andra människor.

Allan presenterar den Antropiska principen. På Wikipedia presenteras den enligt följande:

Den antropiska principen är, inom kosmologi, fysik och filosofi, idén att vissa av universums naturlagar och slumpmässiga egenskaper strax efter big bang kan härledas till människans uppkomst långt senare. Principen har flera alternativa formuleringar, men en variant innebär att universum måste ha vissa egenskaper för att det har tillåtit materia och intelligenta observatörer att uppkomma, annars skulle det inte kunna observeras.

Den antropiska principen formulerades som ett svar på en rad iakttagelser av finjusterade naturkonstanter, det vill säga att uppkomsten av liv inte skulle vara möjlig om vissa av universums begynnelsevärden och naturkonstanter, särskilt förhållandet mellan de fyra fundamentala naturkrafterna, skulle skilja något. Följande sex dimensionslösa naturkonstanter tycks vara finjusterade, och är avgörande bland annat för universums storlek, expansion och möjliga ålder samt för uppkomsten av kol och vatten och därmed liv sådant vi känner det^[1]:

• ε≈0.007: ett mått på den starka kärnkraften (den kraft som binder kärnpartiklar i atomkärnor). Om denna skulle vara 2 % starkare än den är skulle allt väte i det tidiga universat fusionerats till Helium-2. Detta skulle förhindra uppkomsten av vatten, och stjärnorna livslängd skulle vara en bråkdel av den observerade livslängden, långt innan liv skulle hinna utvecklas. Mängden möjliga grundämnen skulle minska. Om ε var 5 % mindre än den är skulle inte en proton och neutron kunna bilda deuterium, och inga andra ämnen skulle kunna uppstå.

• λ ≈ 0.7: förhållandet mellan den kosmologiska konstanten, som anger mängden mörk materia som tolkats som att rumtidens expansion accelererar, och universums kritiska densitet. Om denna var en faktor 10 gånger så stor, skulle katastrofal inflation ha inträffat, så att stjärnor inte skulle hinna formas.

• Ω ≈ 0.3: relationen mellan gravitationens betydelse och den energi som förorsakar universums expansion. Eftersom denna relation är <1 alltid.="" att="" den="" expandera="" f="" kommer="" om="" r="" universum="" vore="">1, skulle universum gå mot en Big crunch.

• N ≈ 10³⁶: förhållandet mellan elektromagnetismens styrka ( den s.k. finstrukturkonstanten alfa) och gravitationens styrka.

• Q ≈ 10^–5: förhållandet mellan den gravitationella energi som krävs för att dra isär en öppen stjärnhop eller superhop (den största kända struktur som finns i universum), och den energi dess massa motsvarar;

• D = 3: antal rumsliga makroskopiska dimensioner i rumtiden.

Det kan tyckas osannolikt att konstanterna skulle ha just dessa värden. Flera teorier har framlagts som förklaring:

1 Finjusterade konstanter används ofta i debatten som ett modern form av det teleologiska argumentet för Guds existens och för intelligent design eller teistisk evolution. Gud skulle ha skapat människan genom att utforma naturlagarna så att vi ofrånkomligen skulle ha utvecklats. Denna förklaring anses inte kunna prövas vetenskapligt efter den inte ger möjlighet till vetenskapliga förutsägelser.

2 Naturkonstanternas värden är inte slumpmässiga utan beror av varandra och kan härledas ur en ännu ej upptäckt fysikalisk princip, exempelvis en "teori om allt" (grand unified theory). En Gud som bevisats med ett finjusterat universum kan därmed vara en kunskapsluckornas Gud (god-of-the-gaps). Emellertid kan inte heller denna förklaring prövas vetenskapligt.

3 Hypotesen att vi lever i ett multiversum bestående av ett stort antal universa, vart och ett med olika slumpmässiga värden på naturkonstanterna, kan kombineras med en variant av den starka antropiska principen som innebär att endast universum där konstanterna är gynnsamma för liv kan observeras.

Om den antropiska principen kombineras med multiuniversateorin ger den under vissa omständigheter möjlighet till vetenskapliga förutsägelser, och betraktas därför som en vetenskaplig hypotes. Den bör ge upphov till statistiskt urvalsfel som bör kunna observeras.

Astronomen Fred Hoyle använde 1952 den antropiska principen för att förutsäga ett värde på excitationsenergin i kol-12-atomens kärna, baserat på att kol-12-baserade livsformer existerar. Detta värde har senare bekräftats experimentellt, vilket gav stöd åt ett antropiskt synsätt.

Diskussioner om naturkonstanternas värden kritiseras ibland för att gränsa till numerologi (talmystik).

Allan har utökat ovannämnda sex punkter till 34 villkor som alla måste vara uppfyllda för att liv på Jorden ska kunna existera. Eftersom sannolikheten för att dessa 34 villkor skulle vara uppfyllda (vilket de är) bokstavligt talat är försvinnande liten kan detta vara bevis för att ateismen är omöjlig.

Allan har också efter att ha tillägnat sig kunskaper i hebreiska funnit en tillräckligt god överensstämmelse mellan Bibelns skapelseberättelse och det vi nu, 2019, vet om universums tillkomst. Allan har tagit till sig möjligheten av dolda budskap i Bibeln, i detta fall i skapelseberättelsen. Översättningen av skapelseberättelsen har haft ett annat fokus, att den ska göras så att den blir begriplig för den ursprungliga läsaren, dvs för ca 3000 år sedan. Man kan alltså utan att göra våld på den hebreiska ursprungstexten översätta den på ett sätt som överensstämmer med den kunskap vi nu har om skapelsen.

Allans översättning:

1. När Tiden startade skapade Treenig Gud ur ingenting, rymden och materien.

2. Och materien var Kaos och Tomhet och obestämt var dess utseende i djupet. Och Guds Ande gjorde vätet livgivande.

3. Och Gud sade ”Ljus kom fram!”. Och ljuset kom fram!

4. Och Gud såg att ljuset var vackert. Och Gud bestämde att det antingen är ljus eller mörker.

7. Och Gud åstadkom en expansion som delade upp vätet i delar med tomrum emellan.

8. Och Gud kallade det vidsträckta utrymmet för rymderna. Det blev natt och det blev dag. Det var en andra tidsepok.

Allan har plockat ut 11 märkliga överensstämmelser mellan den för tillfället förhärskande synen på hur skapelsen har gått till och jämfört Bibelns skapelsemyt med 28 andra skapelsemyter i världen. 4 detaljer återfanns bara i Bibeln och av de 28 hade ingen mer än 4 rätt (Bibeln hade alltså 11). Genomsnittet var 2. Allans kommentar var att alla 28 kunde med fog kallas skapelsemyter, hade låg överensstämmelse med det verkliga skeendet.

Allan beskrev jordens tidigaste historia på ett sätt som troligen ingen av kyrkans besökare hade hört detaljerna i. Hade atmosfären haft samma sammansättning som idag hade livet inte kunnat uppstå för 4 miljarder år sedan. Solstrålningen var mycket svagare än idag och temperaturen skulle varit flera tiotals minusgrader. Men då bestod atmosfären av 15-20 % CO2 och det gav jorden varmare temperaturer än idag vilket gynnade livets uppkomst. Att livet slapp den aggressiva syrgasen var en förutsättning för dess uppkomst. Detta är välkänt men märkligare är att de grundläggande ämnena med peptidbindningar, t.ex. DNA, inte heller tål vatten. Allan menade därför att livet måste ha uppkommit på land.

Men efter en enastående snabb evolution kom främst haven att översvämmas av cyanobakterier vars framgång berodde på att den med de två ämnena koldioxid och vatten kunde lagra solenergin i form av socker. En biprodukt var syre. Detta gjorde att undan för undan kom atmosfärens koldioxid att förbrukas och ersättas med syre, som visserligen fortfarande var ett farligt ämne för cellerna men bemästrades genom reparationsmekanismer. Efter några miljarder år hade dock växthuseffekten minskat pga. att koldioxiden försvunnit och den lägre temperaturen gjorde dessutom att molnen av vattendroppar och vattenångan försvann och en ”syrgaskatastrof” inträffade med låga temperaturer. En kombination av ökad solinstrålning och vulkanism kom för 650 miljarder sedan åter höja temperaturen med utveckling av större organismer som befolkade främst haven. För 250 miljoner år sedan kom nästa katastrof, åter beroende av för höga syrgashalter, Perm-Triaskatastrofen, som medförde att 95 % av alla arter dog ut. Denna katastrof kom dock att avlösas av en ytterligare stark utveckling under Perm och Trias som framför allt dominerades av dinosaurier. Denna utveckling kom att avbrytas av en ny katastrof för 65 miljoner år sedan, då förorsakad av en kollision med en himlakropp som medförde att alla dinosaurier dog ut med undantag av den linje som är dagens fåglar. Utvecklingen kom därefter istället att ske främst inom däggdjuren, där människan under slutet av de senaste 200 000 åren tagit över. En välmotiverad fråga efter en skildring av denna jordens historia är ”Vilket är syftet?” Den förhärskande teorin (även enligt en föreläsning av KG Karlsson för några år sedan i Örnsköldsviks Senioruniversitets regi) inom kosmologin är den Antropiska principen och den är även svaret på frågan om syftet med utvecklingen på jorden. Universum ser ut som det gör därför att vi finns. Annars skulle vi inte vara här och fundera över varför.

Allan menade att ett ytterligare syfte med vår tillvaro är Kärleken, till Gud och våra medmänniskor, och att vår stora chans är att nu säga ja till Jesus.

Man kan också konstatera att fromma kristna har under lång tid betraktat naturvetenskapen som kristendomens största fiende med Darwin i spetsen. Idag erbjuder dock naturvetenskapen ett kraftigt stöd för den kristna tron.

Nu blir det hett om öronen för Anna Lindstedt, vår ambassadör i Peking. Hon har fattat det vi inte begriper, nämligen hur makten i Kina fungerar. Man blir i Peking förnärmad av kritik, särskilt från ett litet land som vårt, och svarar med maktspråk: Tyst i klassen!
Anna trodde att Kina skulle nöja sig med att Angela Gui skulle vara tyst. Hur kunde hon tro det? Kineserna har ett mycket vidare önskemål, nämligen att få tyst på Sverige helt och hållet.
Detta skulle antagligen vara ett bra sätt att få Guo Minhai fri, men det är omöjligt i vår demokrati. I Sverige har vi haft tryckfrihet i 253 år, vilket kanske kineserna med urgammal historia inte tycker är något att fästa sig vid.
Någon humanisering i Kina kommer inte att ske inom överskådlig tid. Därför tror jag att det finns bara ett sätt att befria Guo Minhai, nämligen att tillgripa samma metoder som kineserna själva använder: Kidnappa något hundratal kinesiska turister, helst så högt uppsatta som möjligt. Om inte kommer Guo Minhai ruttna bort i det kinesiska Gulagsystemet.

Av: Mats Ekholm

seniorprofessor i skolutveckling vid Karlstads universitet, före detta generaldirektör för Skolverket

 

1919, för hundra år sedan, togs ett stort steg in i det moderna liv som skulle komma att föras i Sverige under det sekel som har hunnit gå sedan dess. Den folkskola där alla barn skulle gå under några år av sina liv fick ett nytt innehåll.

Innehållet i det man lär under skolåren är viktigt. Det hjälper till att förbereda unga för vuxenlivet. Det utgör en del av den gemensamhet som uttrycks i tankesätt och känsloreaktioner. Så såg politikerna, som hade makt vid övergången från arton- till nittonhundratalet, på innehållet i skolans ämnen. 1909 hade regeringen tillsatt en kommitté bestående av fem sakkunniga som fick till uppgift att lämna ett förslag på ett förändrat innehåll i folkskolan. Först 1918 var man klar med uppgiften. Efter diskussioner med ecklesiastikministern skedde en del förändringar under året därpå. Ett beslut om ett nytt innehåll i folkskolan fattades den 31 oktober. 1919 års undervisningsplan för rikets folkskolor kunde börja gälla i skolorna från hösten 1920.

Omställning

Den nya undervisningsplanen innehöll en rejäl omsvängning från en religiöst baserad allmogeskola till en förberedelse för deltagande i en liberal och öppen demokrati där arbete flyttade in till fabriker och städer. Tiden för kristendomsämnet och dess stödämnen (som till exempel biblisk historia) minskades från en dryg tredjedel till knappt en tiondel av lästiden.

Inga rejäla omprövningar sedan 1955

Innehållet i undervisningen och lärandet som beskrevs i denna undervisningsplan förändrades först 1955. När läro- och kursplanerna senare under 1900-talet (1962, 1969, 1980, 1994) och på 2000-talet justerades, fick innehållet i undervisningen vara förhållandevis orört i de många skolämnena. Ämnenas innehåll har naturligtvis stämts av mot svängningar i tiden. Inga rejäla omprövningar har dock skett av vilket bredare innehåll som behöver finnas i skolan för att de unga ska kunna möta framtidens krav som vuxna. Skolämnena har inte fått röras och veckoschemats korta pass har bestått, så att undervisningen kan fortsätta på väl upptrampade stigar. Detta trots att mycket i den nära och i den mer fjärran omvärlden kommit att förändras, vilket ställer krav på annat innehåll i lärandet än det som ärvts.

Inför fortsättningen av 2000-talet är det uppenbart att vuxna människor behöver behärska de digitala instrument som det kommer att krylla av. De behöver göra det minst lika skickligt som förra seklets vuxna behärskade olika hjälpmedel som kunde forma och om-forma olika material. Det är också uppenbart att kommande seklers vuxna behöver vara kompetenta att agera varsamt i förhållande till sin livsmiljö och inte fortsätta tidigare generationers oupplysta rovdrift.

Utmanar inte grunddragen i skolinnehållet

I Sverige har vi tagit många steg för att möta de framtida kraven på de vuxna. Den digitala tekniken arbetas in i skolorna och används till vardags. Men motstånd blossar då och då upp mot det nya som när handdatorer i form av mobiler ska förbjudas. I de läromedel som används återspeglas förändrade synsätt. Anpassningarna som sker är små och utmanar inte grunddragen i skolinnehållet. FN:s generalförsamling förklarade 2002 att världens länder skulle ägna ett decennium (2005 till 2014) åt att ställa om sina utbildningssystem så att utbildningar kom att tjäna framtidens hållbara utveckling.

Politisk glömska

I Sverige genomfördes under 2003 och 2004 en ordentlig genomlysning av hur utbildningssystemets många delar då arbetade för en utveckling som är ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar (SOU 2004:104). Man fann att många av delarna behövde ställas om och skärpas, så att hållbarheterna skulle kunna bli brett omfattade värden bland framtidens vuxna. De flesta av insatserna som denna utredning tog fram för utbildningssystemet gled stilla in i den politiska glömska som uppstod genom regeringsombildningen 2006. Utbildningspolitik kom mer att handla om ordning och reda i skolorna, betygsfrekvens, betygssteg och inspektion istället för analyser av vad unga behöver lära under skolåren, för att som vuxna veta och kunna det som kommer att krävas.

Föga kontroversiellt

I utredningen Att lära för hållbar utveckling (SOU 2004:104) fördes bland annat resonemang om vilka kunskaper som fordras för att klimatet ska kunna räddas. Resonemangen håller än, trots att femton år har gått sedan de presenterades. De kan läggas till grund för en omprövning av grundskolans och gymnasieskolans kunskapsinnehåll. Givetvis finns det mycket annat att lyfta in i en sådan omprövning som nu är ännu mer angelägen. Tiden har blivit mogen för ett sådant initiativ. Att förnya innehållet i skolans undervisning är politiskt föga kontroversiellt. Alla begriper att vi behöver göra något med hjälp av utbildning för att möta framtiden mer begåvat, än att bara fortsätta med samma visa som vanligt.

Gå i spetsen

Naturligtvis innebär varje nyordning av innehållet i lärandet i skolorna att politiska partier kommer att hålla fram sina favoriter. Det kan de behöva göra i en genomgripande debatt om skolans framtidsinnehåll, så att de kan enas om det nya innehållet. Givetvis skulle ett sådant initiativ vara till bekymmer för delar av lärarkåren i skolorna. Deras yrkesinsatser kan vara av ett sådant slag att de i framtidens skola inte direkt kan göra det som de gjort sedan länge. Men lärare vet hur man gör när man lär. De kommer själva att lära nytt. Lärarna är en av samhällets mest framtidsinriktade yrkesgrupper. De förtjänar hög respekt. Den kommer de att vinna genom att gå i spetsen för framtidsanpassningen av skolans inre arbete och innehåll.

Visa att ni också kan dra lärdomar

Det vore synd att missa tillfället att ta tillvara lärdomen som politikerna gav uttryck för 1919. Den att innehållet i skolans undervisning behöver formuleras om när framtidens krav på de vuxna blir tydliga och inte står i samklang med vad som händer inne i skolorna. Politiker i alla läger – visa att ni också kan dra lärdomar som bär in i framtiden. Skapa nytt innehåll i skolorna!

Mitt svar:

Lärdomen från 1919 bör vara att varje tid lever i sin paradigm. 1919 hade man inte den kunskap vi har idag om den märkliga värld vi lever i. Idag borde vi vara klokare och ge ungdomarna kunskap om både naturvetenskap (skapelsen inklusive livet på jorden är så komplicerad att tanken på att den uppstått spontant ur ingenting är absurd) och kristendom (den etik som genomsyrar hela vårt samhälle bygger på en idévärld som har sin grund i evangeliet som Jesus spred för 2000 år sedan). Skolan bör med andra ord ge en holistisk bild av vår miljö som är nödvändig för att stå emot de krafter som nu hotar att riva sönder samhället.