Läser man Antje Jackeléns förord till ”Vitboken om relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna” får man intrycket att Svenska kyrkan har inget att välja på än att erkänna sina synder oavsett hur goda kyrkans intentioner visavi den samiska kulturen kan ha varit.

Utmärkt att vi nu har en vitbok som ger bra överblick över detta. Men min uppfattning av den blir att kyrkan egentligen inte alls behöver ha dåligt samvete för vårt förhållande till det samiska folket.

På plussidan har vi att kyrkan tog initiativ till och skapade det samiska skriftspråket och att vissa av våra präster framgångsrikt har bekämpat fylleriet bland samerna. Under 1700-talet var skolväsendet bättre utbyggt för lapparna än för den svenska bondebefolkningen vilket speciellt lappflickorna gynnades av. Under denna tid fanns inga möjligheter för bondflickor att gå i skola.

På minussidan har vi utrotandet av vissa kulturyttringar, främst religiösa sedvänjor.

Att vi gjort så är inget att skämmas speciellt för. Så gjorde vi med finnarna under medeltiden och så gjorde engelsmän och andra utlänningar när asatron utrotades i Sverige ännu tidigare. Och reformationen innebar att många kultur- och kultföremål försvann under 1500-talet.

Självklart är det bra att en del trolltrummor och kultplatser kunde bevaras ur, förhoppningsvis endast, historisk synpunkt. Men sätter man kyrkans hårdhänthet i detta i förhållande till vad övrigt som kolonisationen av lappmarkerna har inneburit och innebär är det försumbart.

1. Nasafjällsprojektet där lapparna hänsynslöst utnyttjades för gruvbrytning och transporter.
2. Lappmarksplakatet vilket innebar att på bara några generationer blev samerna en minoritet i samtliga församlingar i Lappland vilket skadat samernas renskötsel, jakt och fiske samt möjligheten att försvara de samiska språken.  
3. Gruvbrytning, inte bara i Gällivare-Malmberget och Kiruna, utan hundratals gruvhål togs och tas upp som förgiftade renbetesmarker och fortfarande begränsar renskötseln.
4. Vattenkraften där goda renbetesmarker översvämmades och stängde av flyttningsvägar.
5. De bästa lägena för att utvinna vindkraft är förutom i havet beläget i renbetesområdena vilket stör rendriften.
6. Rovdjurspolitiken som innebär att en flera sekel lång kamp att bekämpa rovdjur både på land och i luften nu är på väg att omintetgöras.

Nomadskolorna är en annan företeelse som kyrkan fått skulden för. Men det var Kungl. Maj:t som tog initiativet och gav domkapitlet i Luleå i uppdrag att ta fram en bra ”folkskola” för samerna. Domkapitlet bollade över frågan till biskop Olof Bergqvist som gjorde ett eget förslag som han trodde var gynnsamt för samerna. Det som försvårade var samernas nomadiserande levnadssätt vilket innebar att Bergqvist rekommenderade en ambulerande skola under de tre första skolåren, som blev ett tapp för samernas bildning. Men det var riksdagen som tog beslutet och därmed bör inte kyrkan ha ansvaret för vad en enskild biskop i Svenska kyrkan föreslog. Att vissa elever kan ha blivit illa behandlade av skolpersonal ska inte förnekas, men det var inte så lätt för vissa elever i den svenska folkskolan under den tiden heller.

Kristendom är trängd idag i Västerlandet och får sona för religionskrig, både korståg och tidigare och senare inbördesstrider, inkvisition och häxprocesser. Till det läggs nu, förutom islamisters illgärningar som skvätter dynga på mer fridsamma religionsutövare, även påstådd medverkan i förföljelse av samer. Det ger bilden av Svenska kyrkan som en ond organisation som vi inte ska acceptera.

Per Sundin, Själevad

Jag lyssnade till Vetenskapens värld skärtorsdagen 13 april. Där intervjuade Simon Moser två akademiker knutna till teologiska institutionerna i Uppssla, Cecilia Wassén, och Lunds universitet, Tobias Hägerland.
De två har gett ut en bok om den"den historiske Jesus". Men "historisk" menade man tydligen någon som inte hade förmågan att utföra något underverk vilket torde ha inkluderat uppståndelsen efter Jesu död.
Själv finner jag det omöjligt att begränsa Jesus på det sättet om man ska sätta någon som helst tilltro till de fyra evangelierna, Apostlagärningarna och de nytestamentliga breven. Därför skickade jag ett brev via e-post med följande innehåll till de två, men kopia till vetenskapens värld. Cecilia har inte svarat, men Tobias gjorde det, vilket hedrar honom.

Hallå ni som ansvarar för innehållet i P1:s Vetenskapens värld på skärtorsdagen!

Er historiske Jesus finns inte. Er berättelse om en Jesus som inte gjorde under håller inte. Den bygger på antagandet att människan för 2000 år sedan var en dummare Homo sapiens. Det finns inga belägg för det. Tvärtom var deras hjärnor likadant konstruerade som vår. De kunde visserligen inte blogga, twittra och instagramma, men de kunde mycket som inte vi kan, hitta rätt fiskeställe i Gennesarets sjö, tyda väderleken för att undvika storm på sjön, göra upp eld utan tändstickor eller gaständare, köra en häst, åsna eller oxe, mjölka en ko, tröska säd.

De kunde också se skillnad på en död och en levande människa (många som lever nu har aldrig sett en död människa). De hade aldrig sett någon gå på vatten. De hade aldrig sett någon stilla en storm. De hade aldrig sett någon gå ut från graven som varit död så långe så att liklukten kunde kännas. De hade aldrig sett två fiskar och fem bröd räcka till flera tusen människor. De hade aldrig sett en spetälsk bli fri från sin sjukdom. De hade aldrig sett en lam plötsligt kunna använda sina ben. De hade aldrig sett en blind återfått synen. De hade alltså all anledning att reagera häftigt när dessa saker skedde.

Och det finns många utsagor om det.

När Jesus tystade stormen: Folk häpnade och sade: ”Vem kan han vara? Till och med vindarna och sjön lyder honom”.

När Jesus botade den man i Kafarnaum som låg lam nedfirad från taket: När folket såg det greps de av fruktan och prisade Gud (Matt) ”Aldrig har vi sett något sådant (Mark). ”Det är otroligt det vi har sett idag” (Luk)

När Jesus fick en stum att börja tala: Och folket häpnade och sade: ”Aldrig förr har man sett något sådant i Israel”.

I Gergesa när demonerna for in i en svinhjord som drunknade i sjön: Folk var skräckslagna. (Luk)

Jairos och hans hustru när Jesus uppväckte dottern från döden häpnade (Luk).

Jesus botade en pojke med fallandesjuka efter att lärjungarna misslyckats: Alla överväldigades av Guds storhet (Luk).

Demoner drivs ut med Guds ande: och allt folk slogs av häpnad och sade: ”Är han kanske Davids son?”

En man besatt av demon i Kafarnaums synagoga botades: Alla greps av bävan (Luk)

Simon Petrus kallades till lärjunge när han fick mycket fisk på den plats Jesus hade anvisat: De greps av bävan när de såg all fisken de fångat.

När Jesus gick på vattnet: blev de förskräckta och trodde det var en vålnad, och de skrek av rädsla. —— Och de som var i båten föll ner för honom och sade: ”Du måste vara Guds son”.

Bespisningsundret: ”Detta måste vara Profeten som skall komma hit till världen” (Joh).

När Jesus botade den blindfödde mannen vid Siloadammen trodde inte ”judarna” på detta och förhörde både mannen och hans föräldrar. 

På Förklaringsberget: När lärjungarna hörde detta (rösten i molnet) kastade de sig ner med ansiktet mot marken och greps av stor skräck.

Officeren och hans vakt som bevittnade mörkläggning och jordbävning när Jesus dog: greps de av stark fruktan och sade: Den mannen måste ha varit Guds son (Matt). Andra slog sig för bröstet när de återvände hem (Luk).

Kvinnorna som just av en ängel fått höra att Jesus uppstått: fyllda av bävan och glädje (Matt), darrande och utom sig (Mark). När de berättade för lärjungarna blev de inte trodda och de förebråddes för detta senare av Jesus (Mark). När han kom in genom stängda dörrar blev lärjungarna rädda och trodde att det var en ande de såg. Tomas trodde inte heller på enbart muntliga vittnesmål.

(Undantaget: Officeren vars tjänare blev botad trodde att Jesus hade befälet över alla sjukdomar och verkar inte ha blivit förvånad.)

Jag tror inte att folk hade reagerat annorlunda idag om detta hade skett exv. i Sverige. Självklart har vi idag en annan kunskap ur naturvetenskapligt perspektiv. Men skillnaden på levande och döda människor har inte ökat nämnvärt, eller spetälsk och ren, inte heller hur man kan kontrollera vindar och sjögång eller att gå på vatten, inte heller hur två fiskar och fem bröd kan räcka till tusentals människor. Det enda bevis för att ”mirakel var en del av vardagen” som ni redovisade i radioprogrammet var Josefus berättelse om Eliazar. Hade mirakel varit en del av vardagen hade inte Josefus funnit Eliazars andeutdrivning vara värd att nämnas och då hade inte folk reagerat på ovannämnda sätt som finns redovisat i evangelierna. (För övrigt är ”säkert” ett vanskligt ord, men så uppfattade jag inte Tobias när han säger att Josefus utsaga om Jesus säkert är bearbetad. Där borde Tobias i stället använt ordet troligen, om det är det han menade)

Vi som lever på 2000-talet har inte bättre förutsättningar att bedöma äktheten i något av de under som är omnämnda i evangelierna. Troligen utförde Jesus fler under som icke naturvetenskapligt  skolade människor hade svårare att bedöma och därför inte kommenterats särskilt i evangelierna. Men de sker idag. Det måste finnas tusentals under som vi kan berätta om idag av typen ”cancersvulsten som fanns förra gången jag var på sjukhuset har märkligt nog försvunnit efter att man bett för mig”. Man kan inte på det sätt Tobias gjorde i programmet dumförklara tusentals vittnen till de under som är omnämnda i evangelierna, och inte heller de läkare som idag bevittnar hur människors böner ger resultat.

Hur kan Jesus argumentera som han gör när Johannes Döparens lärjungar ville ha bekräftelse på att han är ”den som ska komma”: ”Gå och berätta för Johannes vad ni hör och ser: att blinda ser och lama går, spetälska blir rena och döva hör, döda står upp och fattiga får ett glädjebud”? Hur kan Jesus hänvisa till saker som i så fall inte skett? Han menar också att Kafarnaum, Betsaida och Korasin ska drabbas hårdare på domens dag än Tyros och Sidon eftersom de inte tagit större intryck av hans underverk. Vilka då? Om man tror att miraklerna är påhitt då får man väl stryka fem verser i Matteus och fyra i Lukas som annars ger ett mycket vederhäftigt intryck som de nu står. Det går ju inte heller att byta ut ordet underverk mot predikningar el.dyl. Nog för att hans predikningar innehåller många guldkorn, men att tro att enbart predikan skulle få Tyros och Sidon att bli omvända i säck och aska är väl ändå att överskatta predikningars betydelse.

En annan utsaga som jag inte hittar belägg för i evangelierna är att Jesus inte hade planerat att dö på ett kors. När då? Vid tjugo års ålder? De planer ni redovisade i radioprogrammet undrar jag var de finns i källmaterialet. Som jag ser det finns det ingen anledning att ifrågasätta de tre förutsägelser om Människosonens lidande som redovisas i alla tre synoptikerna. Den berättelse som bifogas i Markus 8 om Petrus invändning bekräftar förutsägelsernas trovärdighet. Det innebär att Jesus var medveten om sitt slutgiltiga öde åtminstone något år innan sin död. Att han sedan verkar ha känt sig orolig ännu i Getsemane ändrar inte detta faktum.

  

Slutsats: Den ”historiske” Jesus utan mirakel är ohistorisk. Svagt att ni medverkade till denna historieförfalskning i ”Vetenskapens värld”.

/Per Sundin, (civilingenjör i kemi)

Tobias svarade på detta sätt:

Hej Per!

Det var tuff kritik. Jag är inte säker på att mina svar kommer att förändra något i ditt helhetsintryck av programmet, men vill i alla fall passa på att kort kommentera något av det du skriver och rätta till ett par missuppfattningar. Allt det här skriver vi mer utförligt om i vår bok Den okände Jesus, som var utgångspunkten för det samtal som vi hade med SR:s reporter.

En av historikerns uppgifter är att bedriva källkritik på det material som man använder för att rekonstruera ett historiskt förlopp. Som de flesta andra antika texter är evangelierna varken värdelösa eller helt tillförlitliga som historiska källor, utan varje uppgift måste underkastas noggrann källkritisk prövning. Du hänvisar till många olika ställen i evangelierna som belägg för hur människor reagerade inför olika underverk som Jesus enligt samma texter utförde. När vi arbetar historiskt kan vi inte bara anta att dessa reaktioner verkligen har inträffat, utan vi måste närma oss källorna kritiskt och finner då skäl att ibland godta deras skildringar, ibland se dem som litterära skapelser utan historisk grund. Någon hundraprocentig säkerhet i ena eller andra riktningen kan vi sällan eller aldrig nå, men det hör till historievetenskapens förutsättningar.

Vi ser, i likhet med många exegetiska forskare, flera anledningar till att ifrågasätta historiciteten i de tre lidandesförutsägelserna i Markusevangeliet. Eftersom Matteus och Lukas med största sannolikhet är beroende av Markus, är just Markus den enda källa som anger att Jesus förutsade sin död och uppståndelse på detta sätt. Det passar bra med det övergripande budskap om Jesus som Messias och Guds son som Markus vill förmedla, men det passar mindre bra med de uppgifter som vi har om hur lärjungarna senare reagerade när Jesus väl arresterades och avrättades. Här ger evangelierna en ganska samstämmig bild av en anhängarskara som drabbas av panik, flyr och sedan inte samlar ny kraft förrän uppgifterna om att Jesus uppstått har blivit accepterade (något som enligt ett par av evangelisterna sker efter viss tvekan). Det finns alltså inget i lärjungarnas reaktion som tyder på att Jesus redan före sin död undervisat dem om att detta scenario var det planerade.

Slutligen något om underverken. Här får jag nog be dig att lyssna genom den del av programmet som handlar om Jesus som undergörare och notera vad som sägs av oss och vad som är reporterns ord. Vi har varken påstått att Jesus inte alls var en undergörare eller att mirakler var något som tillhörde vardagen. Det är för oss tydligt att flera av berättelserna om Jesus som helare och exorcist hör till det tidigaste materialet och att Jesus i sin samtid var känd som en undergörare. Det innebär inte att varje enskild berättelse, eller samtliga typer av mirakler som beskrivs, har sin grund i historiska händelser. Inte heller har vi sagt ett ord om, eller ens antytt, att människor skulle ha varit dummare i antiken än idag. Vad jag säger i programmet är att antikens människor inte alls hade samma naturvetenskapliga kunskaper som vi har idag, och det är ett helt okontroversiellt påstående som inte har något med intelligens att göra. Vi tar för övrigt inte ställning till huruvida mirakler inträffar eller inte - däremot är vår uppfattning att de inte kan integreras i vare sig naturvetenskapliga eller historievetenskapliga hypoteser.

Bästa hälsningar

Tobias

Tobias Hägerland, docent

Universitetslektor i Nya testamentets exegetik

Studierektor

 

Lunds universitet

Centrum för teologi och religionsvetenskap

Snabbt svar (vi ska ut och åka skidor på skaren): Jag betraktar det faktum att människor inte hade samma naturvetenskapliga perspektiv som vi som lever nu som irrelevant. Varför kom det med i intervjun?

/Per Sundin

Hej igen!

Det är relevant eftersom det inverkar på hur man olika tider har förstått begreppet "mirakel". Poängen som jag försökte få fram i intervjun var att det för antikens människor - också de bildade - till exempel framstod som häpnadsväckande och mirakulöst om en förlamning hävdes eller om någon uppväcktes från de döda. Det senare var givetvis så mycket mer häpnadsväckande, men det var ändå fråga om en gradskillnad. Med dagens kunskaper inom naturvetenskap och medicin skulle man nog se dessa föregivna händelser som väsensskilda.

Allt gott!

Tobias

Nja, du antyder alltså att i evangelierna finns bara häpnad, ingen översvallande häpnad när det gäller att uppväcka döda. Jo, det finns gradskillnader även i häpnaden. ”Han kunde inte göra några underverk där, utom att bota några sjuka genom att lägga sina händer på dem” (Mark 6:5). Häpnaden verkar vara frånvarande, kanske besvikelse över att han åstadkom så lite i sin hemstad. Annars har du övertolkat texten. Evangelierna är inte skrivna med syftet att man ska kunna värdera graden av underverk genom att mäta reaktionen hos de som bevittnade underverket. Det mest iögonfallande av Jesus underverk, uppväckandet av Lasaros som då legat i graven i fyra dagar, beskrivs utan att anmärka hur de som såg detta reagerade. Att det ändå blev reaktion kan man utläsa av Joh 12:18-19. Det kan mycket väl vara så att Lasaros uppväckande var väsensskilt från övriga under även för de som levde för 2000 år sedan. Att förutsätta att så inte var fallet är inte OK. Jag tycker fortfarande att den poäng som du tror finns är obevisad och därmed är bristen på naturvetenskaplig bildning irrelevant.

Underbart att leva på en plats där vi (fortfarande!) har fyra årstider. Risken är uppenbar att folks uppfattning om vad som är rätt och fel när det gäller klimatet i första hand styrs av egna preferenser grundade på sin egen bekvämlighet. Man är därför oförmögen att ta till sig kunskap som kräver obekväma beslut. Det indikeras av titeln på Al Gores bok "En obekväm sanning”. Det är också problemet med evangelierna, alltså: man läser dem inte eftersom man befarar att de kan medföra slutet på en bekväm livsstil.

Först en fråga: Har du läst Burridges ”What are the Gospels?” Är du överens om svaret på frågan, en grekisk-romersk biografi? I så fall faller tesen som inledde intervjun, nämligen att evangelierna är ”propagandamaterial”.

En grekisk-romersk biografi är skriven med syftet att vara objektiv. Att många sådana ändå är färgade av författarens åsikters överensstämmelse (eller brist på d:o) med objektet för biografin kan göra att det ändå smugit sig in fel som oftast är till objektets fördel (eller nackdel). Men de är oavsiktliga, alltså ingen propaganda. Ett exempel på oavsiktligt fel är att Matteus beskriver två bespisningsunder, medan de övriga tre bara beskriver ett. Att Matteus är fel ute framgår av att lärjungarna verkar helt omedvetna om att de för inte länge sedan varit ute för ett liknande under. Sedan förvärrar Matteus misstaget genom att han i 16:9-10 låter Jesus referera till båda bespisningsundren.

Där vill jag återkomma till de tre förutsägelserna om Jesu lidande och död. Först skriver du att de "passar bra med det övergripande budskap om Jesus som Messias och Guds son som Markus vill förmedla" och sedan att de "passar mindre bra med de uppgifter som vi har om hur lärjungarna senare reagerade när Jesus väl arresterades och avrättades”. Precis den omständighet du hittat som styrker din uppfattning om att förutsägelserna inte är äkta gör att de för mig känns mycket äkta. Det hade väl varit bättre för en propagandaskrift om berättelsen hängde ihop, dvs. att Jesus bemödat sig att verkligen få lärjungarna att förstå vad som skulle hända. Men det kunde han inte. De flesta profetior om uttalats i GT och NT är så svårtolkade att de inte påverkade händelseförloppet och kunde förstås helt först i efterhand. Jag brukar ställa mig frågan: Varför finns texten här? Helt klart är att de är till lärjungarnas nackdel. De förstod inte och vågade inte fråga. Petrus reaktion på den första förutsägelsen får oss att tro att djävulen flugit in i honom ("Pinsamhetskriteriet talar för sannolikhet i och med att Petrus blir tillsagd av Jesus och kallad för Satan” skriver en Jonathan Liljegren vid Högskolan i Jönköping). (Den står inte i Lukas. Hade han en egen källa som inte nämnde ordväxlingen mellan Petrus och Jesus? Finns två källor är äktheten mycket troligare. Och de kan finnas tre eftersom överensstämmelsen inte är ordagrann.) Varför just tre förutsägelser, i alla tre evangelierna om de nu har olika källmaterial? Att förutsägelserna passar mindre bra med lärjungarnas beteende efter tillfångatagande var evangelisterna pinsamt medvetna om. Men de var allmänt kända: efter hans död menade judarna att en vaktstyrka bör tillsättas för att förhindra att Jesu kropp bortfördes efter tre dagar. Tillsammantaget hittar jag inget annat skäl till förutsägelserna än att de är äkta.

/Per Sundin

Hej igen Per!

Det är dags för min del att avrunda den här mailväxlingen med några korta svar.

Du har missförstått vad jag skrev om antika människors syn på mirakler. Vi vet väldigt mycket mer om detta ämne än vad som framgår av evangelierna, och det finns mängder av forskningslitteratur att ta del av, om du är intresserad (jag kan särskilt rekommendera Eric Eves böcker). 

Du verkar också ha missförstått Burridge. Det finns inga påståenden hos honom eller hos någon annan av de forskare som studerat evangelierna i ljuset av antika biografiska konventioner (Frickenschmidt, Hägg med flera) om att grekisk-romerska biografier skulle vara skrivna "med syftet att vara objektiv". Tvärtom visar Burridge att biografier ofta skrevs med syftet att påverka, lovprisa den person de handlar om och så vidare.

Vad gäller lidandesförutsägelserna finns det olika uppfattningar bland forskarna om autenticiteten. Från min horisont är det verkligen inget problem att du betraktar dem som autentiska, men du får leva med att jag och flera andra forskare (till exempel Theissen och Merz i deras introduktionsbok till Jesusforskningen) menar att argumenten mot autenticitet överväger, och att vi måste kunna presentera våra resultat på ett populariserat - och därmed förenklat - sätt utan att bli beskyllda för historieförfalskning. Det hör till humanvetenskapernas villkor att man på ett öppet och kritiskt sätt vänder och vrider på olika data och argument, och ibland kommer till olika slutsatser. Man behöver inte nå konsensus om allt och ibland får man släppa en diskussion när man märker att den inte leder vidare till bättre ömsesidig förståelse.

Bästa hälsningar

Tobias

När jag lyssnade till intervjun hörde jag i alla fall att "mirakler var en del av vardagen" och det exemplifierades med Josefus berättelse om Eliazar. Tror inte på miraklet att orden aldrig uttalades i det riktiga programmet och att jag ändå skrev ned dem. Jag har aldrig läst Eric Eves böcker, men det ska jag göra. För mig är det i alla fall klart att hos de människor som Jesus rörde sig bland fanns det kunskap om vad som var mirakler och vad som var helt naturliga företeelser. Det hände mycket kring Jesus och lärjungarna som inte var mirakler och som inte är omnämnda. Men just för att miraklen var mirakel är de omnämnda i evangelierna. Det finns ju inget(!) som evangelisterna beskriver som mirakel som kan ges en naturlig förklaring. Det styrker mig i min uppfattning att de här människor var tillräckligt intelligenta för att kunna identifiera mirakel.

”Objektiv" var en för modern term i sammanhanget, ”informativ" vore bättre. Helt klart är att evangelierna innehåller en hel del fakta som definitivt inte är till Jesus fördel, t.ex. fikonträdet som förtorkade eftersom det inte bar frukt vilket han borde ha förstått, det var ju ingen fikonsäsong i mars/ april. Hans märkliga sätt att uttala sig medförde att de flesta lärjungarna övergav honom i Joh 6:60-71. Sådant hittar man inte i ”propagandamaterial", ett ord som också användes i intervjun som beskrivning av evangelierna.

Om man utgår från att förutsägelser i allmänhet är omöjliga förstår jag att man kan utgå från att de är falsarier. Har man en mer öppen attityd kanske man klarare ser de fakta som talar för äktheten. De finns ju också i GT, och där kan ju äktheten inte ifrågasättas, väl (eftersom de är skrivna flera hundra år tidigare)? Där är det intressant att veta vilken inställning du har (och vilka Thiessen och Merz hade). För mig har du i alla fall inte presenterat något annat bevis än att de passar illa med hur lärjungarna reagerade på dem under lidandehistorien, och då har du nog inte satt dig in dig in i hur en profetia kan fungera om den finns.

Jag ser att du gärna avslutar diskussionen nu, men den har varit så intressant att jag lägger ut den på min blogg ”Orienteringar”.

Gud välsigne dig Tobias!

/Per Sundin

Orden uttalades, men de uttalades av Sveriges Radios reporter och inte av mig. Jag har lyssnat genom programmet igen (finns tillgängligt på http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/875701?programid=412) och det är reportern som säger detta. Vad jag sade vid intervjun - men de orden är bortklippta - var att tron på änglar och demoner var självklar för de flesta antika judar och att osynliga makters ingripanden på det sättet "var en del av vardagen". Men att mirakler skulle ha varit något som hörde vardagen till har jag inte sagt.

Guds välsignelse till dig också min vän!

Tobias

Om jag då till slut ska sammanfatta mina invändningar och Tobias svar finner jag att 

1. Det behövs inget 2000-talets naturvetenskapligt perspektiv för invånarna i dåtidens invånare i Galiléen och Judéen för att bedöma miraklers äkthet. (Tobias sista klargörande är väl snarast att beteckna som att "märka ord": "Osynliga makters ingripande" är väl samma sak som mirakler?) Vittnena är trovärdiga och underverken har skett.

2. Det finns inget som tyder på att Jesus lovade sina lärjungar guld och gröna skogar av vilka det inte återstod någonting efter hans korsfästelse.

3. Jesu förutsägelser om eget lidande, egen död och uppståndelse är äkta. Bevisen är a) det förefaller att vara tre oberoende källor. Ingenstans är ordalydelsen ordagrann (som de kan vara på andra ställen) och reaktionen hos lärjungarna är ingenstans likadan. b) "Pinsamhetskriteriet" i Markus 8 m.fl. c) antalet tre överallt d) innehållet i förutsägelserna var känt hos motståndarsidan, dvs. fariséer, överstepräster och skriftlärda. Invändningen mot förutsägelsernas äkthet hos vissa teologer verkar bygga på förutsättningen att förutsägelser är i princip omöjliga. Ytterligare ett exempel på hur en förutsägelse fungerar är när Jesus påstår att Petrus ska förneka honom tre gånger. Är inte Petrus sätt att gå i den fällan djupt allmänmänskligt och därmed trovärdigt?