onsdag 23 juli 2014

Svartmålning av muslimsk tro

Jag läste en debattartikel i Dagen från fredag 18/7 av Martin Nihlgård.
Jag tycker han har ett vonobenperspektiv som han kanske delar med en i regeringen, Ullenhag, men det gör inte hans debattartikel mer demokratisk.
Nihlgård har en uppfattning om islam, Mona Walter en annan, men betyder det att Nihlgårds uppfattning är den rätta och Walters felaktig? Man ska inte döma en människa förrän man prövat att gå i hennes skor en dag heter det. Och jag tycker Nihlgårds dom är hård när han buntar ihop henne med nyfascister (vad det nu står för, men något han inte skulle vill bli förknippad med själv är väl klart).
Som kristen blir jag i alla fall fundersam när han försöker svärta ned kristendomen i sin iver att smutskasta Mona Walters konvertering. Han kan tydligen genom att bryta ut stycken av Bibeln hitta stöd för både slaveri och kränkande av mänskliga rättigheter i Bibeln. Det kan kanske stämma i det senare fallet eftersom de mänskliga rättigheterna nu har blivit så många, men slaveri?
När vissa bibelförfattare talar om hur slaven ska förhålla sig mot sin husbonde och vice versa, betyder det då att Bibeln uttrycker stöd för slaveri? Nihlgård har nog missuppfattat hela kristendomen. Det är en religion, ingen politisk ideologi. Bibeln förespråkar alltså inte revolution mot makthavare även om kristna tankar kan vara revolutionära i sig. Jag tror mig ha fog för uppfattningen att det var Wilberhursts kristna tro som var grunden i hans kamp mot slaveriet i början på 1800-talet. Och suffragetterna som i slutet på samma sekel stred för kvinnans rättigheter i ett patriarkalt samhälle sökte (och fann) också de stöd i Bibeln.
Däremot tror jag det kan vara svårt att beskriva islam som enbart en religion. Muhammed upprättade ett världsligt rike, Jesus gjorde det inte.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar