Den här ledaren fanns införd i ÖA 5/10 2020:

Har du lämmnat in klimatdeklarationen? Lugn. Det är först 2022 som fastighetsägare måste redovisa för Boverket hur uppförandet av en ny byggnad påverkat klimatet om regeringen får som den vill.

Utsläppen från bygg- och fastighetsbranschen står för cirka 20 procent av Sveriges totala utsläpp. Det är därför inte konstigt att ställa krav. Ingen ser det som märkligt att politiken gör liknande för bil- eller ståltillverkare. Men reglering kan leda till oönskade konsekvenser. 

Exempelvis infördes i USA på 1970-talet striktare reglering av utsläpp från personbilar. Skåpbilar, truckar och terrängfordon slapp, så bilindustrin skapade den moderna SUV:en. Enligt Internationella Energirådet stod den kraftigt växande SUV-kategorin för den näst största ökningen av globala utsläpp mellan 2010 och 2018 – mer än dubbelt så mycket som flyget.

I Sveriges fall riskerar klimatdeklarationer att minska byggandet. Om en byggherre lämnar in en deklaration som Boverket finner otillfredsställande är det tänkt att man kan utfärda ett vite om 0,001 prisbasbelopp per kvadratmeter med ett tak på 473 000 kronor.

Då deklarationen varken täcker drift eller underhåll händer inte särskilt mycket mer än att projektet kan bli en halv miljon dyrare för den som bygger klimatdumt.

Den kostnaden kan enkelt spridas ut över stora projekt i form av billigare materialval och arbetskraft eller mer effektiva processer. Ett annat sätt är förstås att höja priset gentemot slutkunden, vilket rimligen gör att färre har råd att betala för de bostäder som byggs.

Den 20 december ska Boverket på regeringens uppdrag lämna förslag på ett ”förenklat och konsekvent regelverk” som ska ”bidra till ett snabbare och mer kostnadseffektivt byggande”, enligt myndigheten – med hänvisning till det enorma byggbehov Sverige står inför.

Det är bra. Enligt den statliga utredning som låg till grund för uppdraget har Sverige 20-40 procent fler byggregler än Danmark och Nederländerna, och ”åtminstone dubbelt så många” som Finland, Norge och Skottland.

Under alliansens första mandatperiod var målet att minska företagens kostnader för administration med 25 procent. 2011 infördes en ny och påstått enklare plan- och bygglag. Effekterna blev små.

I Sverige upplever 84 procent av byggföretagen att de administrativa kostnaderna stått stilla eller ökat sedan dess. Exempelvis blev kontrollprocessen för att bygga småhus över 50 procent dyrare mellan 2010 och 2017.

Visst kan en genomlysning likt Boverkets visa på nya behov, och en proaktiv reglering kan minska hindren för nya former av byggande. Men det blir något paradoxalt att en myndighet med regeringens uppdrag att trimma bland snåriga regelverk parallellt sätts på att utveckla en fördyrande klimatdeklaration.

Storbritannien genomförde 2010-2015 projektet ”en in, två ut”. För varje pund som en ny regel orsakade i kostnad, skulle myndigheter ta bort eller ändra två regler som sparade två pund. Det vore en rimlig tumregel för en bransch som länge efterfrågat men aldrig fått färre regler.

Det skulle dock innebära att Boverkets inflytande minskar. Det är få myndigheter som frivilligt avvecklar sig själva. Det behövs genomtänkt politik för att bygga smartare och riva ut de lagstiftningsmässiga fuskbyggen som hindrar det.

 

Här nedan följer ett svar från mig som skickades in dagen därpå:

 

Gustav Junttis ledare i måndagens ÖA illustrerades med husbyggen, knappast arkitektritade. Gustav har då troligen inte hunnit läsa Fredrik Kullbergs ”Kriget mot skönheten” och recensionen av boken i samma tidning. Gustav skriver om snabbare och mer kostnadseffektivt byggande som behövs inför det ”enorma byggbehov Sverige står inför”. Ser man det så är det inte så konstigt att vi går mot ett allt varmare klimat.
Min mormor bodde på Fagervik i kvarteren som kallas Egnahemmen. Huset var byggt i schweizerstil i vinkel med en ouppvärmd glasveranda med en snurrstol och skrivbord där morfar hade haft sitt kontor. Glasverandan finns inte kvar idag men snickeridetaljer som gav huset karaktär finns fortfarande delvis kvar och uthuset är detsamma som för femtio år sedan, väl underhållet. Detta vackra hus kunde köpas av en vanlig arbetarfamilj som min mors. Där fanns ingen betong och enda stålet var spiken som använts.
Jag är övertygad om att ”klimatdeklarationen” som ”riskerar att slå hårt mot nybyggnation” har syftet att minska klimateffekten vid val av byggmaterial. Varför bygger vi i stål och betong när så gott som alla hus kan byggas i trä? Gustav verkar tro att klimatdeklarationen är ett exempel på hur Parkinsons lag fungerar på Boverket, att syftet skulle vara att bibehålla, helst öka Boverkets ”inflytande”.
Har verkar inte förstå att godvilligt kommer inte byggföretagen att sluta bygga i betong. Ska man bygga i trä finns oftast inte kunskapen, utan den måste köpas och ytterligare fördyra bygget. Kommunerna, inte bara Örnsköldsvik, är för svaga och tror tydligen inte att deras eventuella klimattänk kan påverka byggandet i Sverige. Jag tror att Boverket är den självklara instansen för att driva processen mot ett klimatsmart byggande.
Tanken är förstås inte att det ska byggas klimatdumt och dyrare, utan klimatsmart, vilket kommer att bli allt billigare i samma takt som byggföretagen tillägnar sig kunskap att bygga i trä. Juntti tänker kanske inte på att husen även energideklareras där drift och visst underhåll dokumenteras och helst ges förslag på lönsamma åtgärder om energiexperten orkar besöka huset ifråga. Han ojar sig också över att kontrollprocessen blivit mycket dyrare för småhus, men talar inte om att den fortfarande är marginell i förhållande till byggkostnaden.
Varför skulle byggsektorn undantas från att minska utsläppen? För att nå de av riksdagen uppsatta klimatmålen måste varje bransch spara 7 % per år. Vilken ska spara mer om byggsektorn sparar mindre?
Tänk på att de hus som byggs nu ska stå i minst 100 år! Idag byggs till allra största delen i betong och stål utan minsta tanke på att hus ska tilltala vårt estetiska sinne.