Den här insändaren publicerades aldrig i Örnsköldsviks Allehanda. Märkligt att kärnkraftsförespråkare som Malin Lernfelt får fritt tillträde till ÖA:s ledarsidor men att insändarsidan är njugg med repliker på hennes ledare.

Malin Lernfeldts alarmerande ledare i ÖA 27/6 har fel. Problemet med hennes kärnkraft är att redan 2035 behöver industrin 100 TWh ny elkraft, och då finns ingen ny kärnkraftsreaktor i drift enligt Vattenfalls affärsutvecklingschef Martin Vallstrand. Då finns bara ny vindkraft och lite solkraft. Regeringens utredare av framtidens elmarknad Bo Diczfalusy menar att ”det finns länder, som Irland, som har en väldigt hög andel väderberoende kraft. Med hjälp av kraftelektronik, styrning och lagring, klarar man det.”

Svenska Dagbladet kontaktade för några månader sedan flera experter. De är eniga om att det skulle gå att bygga ut systemet enbart med ny vindkraft och solkraft - även efter 2035. Detta trots att industrins behov är så stort att Sveriges konsumtion av el väntas mer än dubblas till 300 TWh till 2045.

Energiforsk och Energimyndigheten är eniga, det går.

Oavsett om ny kärnkraft kommer 2035 eller inte behöver elsystemet anpassas till att produktionen blir mer väderberoende fram till dess.

Professorn i energisystem på Chalmers Filip Johnson menar att med större andel väderberoende elproduktion behövs flexibilitet. Det handlar om att ”lagra” el när det finns mycket el till lågt pris och använda den när det finns mindre el till ett högt pris.

Både ny kärnkraft och SMR blir flera gånger dyrare och tar flera gånger längre tid att bygga än vad offerterna lovar.

Så här gör man vindkraftel planerbar:

1. Man tror ofta att industrin behöver el dygnet runt, men den här tillverkningen av grönt stål fungerar inte så enligt Lars Nilsson, professor vid Lunds universitet. Den industrin är flexibel och kan förbruka mycket el när det blåser mycket.
2. Vätgaslager ska kunna sänka elkostnaden med 25-40 % enligt en studie som gjordes av Hybrit i höstas. De är dock dyra i uppbyggnad pga. de elektrolysörer som behövs i stor omfattning.
3. Batterierna i elbilar kan både samla och ge el.
4. Värmepumpar med smart styrning som går på nätterna när priset är lågt, finns idag.
5. Import av el, sker redan idag.
6. Avtal med konsumenter, t.ex. industrier att kopplas bort vid elbrist är hanterbart för de flesta i synnerhet om man får en förvarning.
7. Gasturbiner som går på lagrad vätgas, metanol eller biobränslen. Billig investering men dyr drift. Vid få drifttimmar är den låga investeringskostnaden viktigare för totalkostnaden.

Sverige har ett gynnsamt utgångsläge med de lägsta elpriserna i EU. Men vi har många kommunveton (73 % av vindkraftprojekt på land) och långa tillståndsprocesser för vindkraft (108 månader jämfört med Tyskland 40 månader, Finland, Schweiz och Österrike 60 månader).

Martin Vallstrand på Vattenfall menar att det är ”väldigt bråttom att agera nu för att möjliggöra industrins investeringar. Det handlar om snabbare tillståndsprocesser, nya energilager och flexibilitet som behöver byggas in i systemet den närmast tioårsperioden”.

Vi har en regering som med sina vallöften försatt sig själv i en rävsax. Vem betalar för fyrdubbla elpriser?