Arbetsgivaravgiften består i själva verket av flera olika avgifter som ger det grundläggande sociala försäkringsskyddet.

Ålderspensionsavgift						10,21 %
Efterlevandepensionsavgift						1,17 %
Sjukförsäkringsavgift						4,35 %
Arbetsskadeavgift						0,30 %
Föräldraförsäkringsavgift						2,60 %
Arbetsmarknadsavgift						2,91 %
Allmän löneavgift						9,88 %
Totalt arbetsgivaravgifter						31,42 %

Arbetsgivaravgiften är alltså ingen påhittad skatt på lönearbete utan en avgift som syftar till att täcka kostnader som vårt socialförsäkringssystem orsakar. Den s.k. allmänna löneavgiften är undantaget, en restpost som uppkommit när någon av de andra avgifterna sänkts och man har tillfört extra pengar till statskassan genom att behålla summan av avgifter konstant.

Arbetstagare som är äldre än 65 har alltid fått betala en lägre avgift utifrån antagandet att en äldre t.ex. har mindre sjukdagar än andra (låter konstigt men de som väljer att arbeta efter 65 är troligen betydligt friskare än genomsnittet innan 65), är ytterst sällan föräldrar eller arbetslösa. Det finns alltså goda skäl för att de som anställer pensionärer ska betala lägre arbetsgivaravgift. Så var det t.ex. under Göran Perssons tid då arbetsgivaravgiften för pensionärer var 6 % lägre än för övriga löntagare. Alliansregeringen har velat uppmuntra pensionärer att fortsätta arbeta och har ytterligare sänkt arbetsgivaravgiften för pensionärer till att omfatta endast ålderspensionsavgiften 10,21 %.

Den nya (S-MP)-regeringen har valt att jämställa pensionärernas avgifter med övriga arbetstagares. Det får betraktas som en straffskatt för de som har fräckheten att, trots att vi har kommit överens om att man ska sluta arbeta vid 65, ändå väljer att arbeta.

Man kan fundera över regeringens avsikt att öka antalet lärare. Det går givetvis inte att åstadkomma på något år om man vill anställa behöriga lärare.  Regeringen väljer alltså att straffa de kommuner som hellre anställer behöriga pensionärer än obehöriga ungdomar.

Antag att en pensionär har 35 000 i beskattningsbar månadsinkomst. Hans arbetsgivare betalar då idag 3600 i arbetsgivaravgift men efter årsskiftet 11000. Antag att denna pensionär samtidigt uppbär 25 000 i pension. Skattesänkningen för pensionärer omfattar 2015 endast de som har lägre inkomst än 1000 i månaden.  Men om den s.k. pensionärsskatten förvinner helt, vilket sägs vara avsikten (på obestämd tid!), skulle denna pensionärs skatt sänkas med 877 kr/ månad.

Om man jämför en arbetande pensionärs ekonomiska villkor kan man då påstå att den nuvarande regeringen är 8,5 ggr fientligare än den gamla regeringen?